Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog och psykoterapeut, Stockholms universitet,

Hur ska vi omsätta dagens kunskap till praktiskt stöd för familjer med små barn?

Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog<br> och psykoterapeut, Stockholms universitet

Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog
och psykoterapeut, Stockholms universitet

Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog och psykoterapeut, Stockholms universitet, sammanfattade de två kunskapsintensiva konferensdagarna genom att först ställa frågan:

–Vad gör vi nu? Hur ska den kunskapen vi fått komma till användning på bästa sätt?

Hon pekade på några specifika fält där kunskapen kan omsättas:
• Utvecklingspsykologi
• Risker och möjligheter
• Betydelsen av relationer
–Mellan föräldrar och barn
–Mellan personal och föräldrar
• Samhällets satsningar

Därefter gjorde hon en genomgång över var vi befinner oss på kunskapsskalan? Vad som gjorts när det gäller insatser och för att förmedla stöd till familjer.

– Beprövad erfarenhet, empati och sunt förnuft. Många kloka kvinnor har bidragit och det här är fortfarande ett kvinnodominerat fält, där mycket är baserat på just sunt förnuft och empatiska förhållningssätt.
– Akademisk klinisk forskning. Här bedrivits i minst 50 år. Utmärks av evidens, effektivitet, att man mäter det som är väsentligt, och inre och yttre validitet, vilket handlar om kvalitetsfrågor och att metoderna kan generaliseras, tillämpas i andra sammanhang.
– Kunskapsbaserad evidens: Evidensbaserad praktik - kliniknära –kostnadseffektiv.

–Konflikten mellan den akademiska forsningen och praktiska verksamheten har bestått i alla år, där kan vi se att forskningen fortfarande kan ha problem att sippra in i verksamheten, konstaterade Pia Risholm Mothander, men menade att forskningen hela tiden försöker närma sig den praktiska realiteten, som är det främsta målet för det arbetet man bedriver. Hur ska vi omsätta dagens kunskap till det praktiska stödet? Frågorna kommer att kvarstå länge, slog Pia Risholm Mothander, fast.

Hur vi ska omsätta dagens stöd till praktiskt stöd finns inget enkelt svar på, menade hon och listade en rad kvarstående frågeställningar på universell nivå som: Vad behöver alla? Vem behöver mest? Vem behöver ännu mer? Vem ska identifiera dem som behöver mer? Vad ska den som behöver mer få? Hur ska mer stöd organiseras och finansieras?

Den svenska modellen – fokus på barn i allmänhet
Under många decennier har den svenska modellen för förebyggande arbete varit i fokus. Men - är alla delar lika mycket i fokus? Det var ännu en fråga som Pia Risholm Mothander försökte bena ut.

–De indikerade nivåerna är väldigt ojämnt fördelade över landet. Viktigt att ha en kartläggning som tydliggör hur det ser ut, menade hon och flyttade fokus till barn i allmänhet.

Den positiva utvecklingskraften finns för barn i allmänhet. ABC metoden, att föräldrar känner sig bekräftade, att de kan någonting och känner att det de gör är viktig för barnen. Alla föräldrar vill sina barns bästa, konstaterade hon och lyfte fram att:
• Alla måste få känna att man lyckas.
• Att möta positiva rollmodeller.
• Att få uppmuntran i det man gör
• Att känna psykiskt välmående

Därefter lyfte Pia Risholm Mothander fram en del viktiga kunskaper, bland annat kring vad grundforskningen bidragit med, exempelvis att vi fått utökad kunskap om hur viktiga små barn är, men att det fortsatt finns behov av att förstärka utvecklingspsykologiska kunskaper kring det emotionellt kompetenta spädbarnet; barnets sinnen, affekt och känslor, epigenetik samt den epigenetiska koden. (Epigenetik är vetenskapen om kemiska förändringar i arvsmassan som långsiktigt påverkar en gen på annat sätt än genom förändring av deras sekvens av kvävebaser. Källa: NE. Epigenetik är ett forskningsfält som växt under de senaste 10-15 åren.)

I de här sammanhangen pratade hon om mobiltelefonen och föräldrar. Vad händer hos barnet när föräldrarna släpper sin kontakt med barnet och flyttar fokus till mobilen. Hon tog även upp hur emotionell svält påverkar barnet, ur epigenetiskt perspektiv.

När det gäller anknytningsforskningen idag pekade Pia Risholm Mothander på några kända fakta som framkommit, men hon poängterade i sammanhanget att anknytning inte är allt, utan att även andra faktorer har stor betydelse för barnet, som barns begåvning, sociala relationer, förskola, lärande relationer och mönster av samspelande faktorer över tid:
– Internationella tvillingstudier bekräftar att barns anknytningsutveckling är miljöberoende, viktigare än den genetiska dispositionen. Anknytningsutveckling är miljöberoende.
– Anknytning överförs mellan generationer, även om mekanismerna inte är helt kända.
– Anknytning har betydelse under hela livet, men är mest viktig under tidig barndom.
– Anknytning är relaterad till senare social kompetens. Externaliserade problem är något som ofta uppstår i relation till andra relationer. När det gäller internaliserade problem är det ett svårare att se samband. Det pekar på att anknytning inte är allt. Det beskriver inte barnets hela liv. Viktigt att komma ihåg att barn är olika, har olika temperament och barn har olika begåvningar.

Under punkten: Detta ska vi göra – för alla listade Pia Risholm Mothander några avgörande saker:

—Vi ska uppmuntra föräldrar att bli så bra som möjligt, visa föräldrarna hur viktiga de är för sina små barn, ha låga trösklar in och tillgängligt och kvalificerat stöd till de som behöver mer. Men hur ser det ut i samhället – har vi råd med det? Är samhällets ekonomi ett hinder? Det var frågor hon ställde, och konstaterade också att det behövs mer forskning och prioritering inom området.

–När vi ser till vad samhället har råd med idag, måste vi se till dels det korta perspektivet, dels det långa. Viktigt är också att se vem som för de yngstas talan.

Pia Risholm Mothander avslutade med en kravlista som innefattade gemensam utvecklingspsykologisk kunskapsbas, engagemang på alla nivåer; från politiker, beslutsfattare, klinkchefer och medarbetare, samt avgörande förutsättningar i samhället:

• Ett jämlikt samhälle.
• En arbetsmarknad som erbjuder välutbildad och tryggt omhändertagen vårdpersonal.
• Lika vårdutbud för familjer – tillgång till extra stöd för dem som behöver - i hela landet.
• Interventionsmetoder som är prövade i svensk kontext.
• Välutbildade metodtrogna behandlare med tid och pengar avsatta för kvalificerade interventioner.

Och som en sista liten puff tipsade Pia Risholm Mothander om en kurs på Stockholms universitet till våren: Späda & små barns psykiska hälsa och utveckling, 0-5 år. www.su.se

Senast uppdaterad 2018-11-12 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson