Catarina Furmark, leg psykolog, doktorand, Karolinska Institutet och Kerstin Neander, fil Dr

Ojämn tillgång till samspelsbehandling

Catarina Furmark, leg psykolog,<br> doktorand, Karolinska Institutet

Catarina Furmark, leg psykolog,
doktorand, Karolinska Institutet

Efter lunchen gav Catarina Furmark, leg psykolog, doktorand, Karolinska Institutet en utblick från andra länder inom spädbarnsområdet, med avstamp i de 1001 viktiga dagarna, samt tillsammans med Kerstin Neander, fil Dr en redogörelse för svensk samspelsbehandling.

När det gäller samspelsbehandling har Catarina Furmark och Kerstin Neander för Socialstyrelsens räkning gjort en kartläggning av tillgången till späd-och småbarnsverksamhet inom den offentliga verksamheten, för att se vilka som erbjuder samspelsbehandling till familjer med barn i åldern 0-5 år. Kartläggningen visar att tillgången är ojämnt fördelad över landet. Även när det gäller organisationsform, tillgång till barnpsykologisk och barnpsykiatrisk bedömning är skillnaderna över landet stora. Även ärendemängden och personaltillgången visar stora variationer.

Kerstin Neander redogjorde för kartläggningen, där bland annat BHV-psykologer, BUP-chefer, IFO i samtliga kommuner tillfrågats. Hälften av kommunerna som tillfrågats har svarat.

–Positivt är att det finns väldigt intressanta preventiva initiativ, bland annat byggs fler familjecentraler runt om i landet, konstaterade hon.

Catarina Furmarks utblick när det gäller insatser inom spädbarnsområdet, 1001 viktiga dagar, i andra länder innehöll många inspirerande exempel.

Hon började med exempel från grannländerna, Danmark och Norge och pekade på projektet: Copenhagen Infant Mental Health, som pågår 2015-2020. I Norge finns nätverket R-BUP, som startades av föräldrar som regionala kompetenscenter, samt Little in Norway.

I Finland har man skrivit ett babymanifest, med utgångspunkt från en Babydag som anordnades i september i år, där man uppmanar regeringen att lära sig mer om små barn psykiska hälsa. Island i sin tur satsar på ett Manifest för de 1001 viktiga dagarna, som skickats till alla medlemmar i parlamentet.

Irland har valt att arbeta med att ta fram guidelines (Infant Mental Health Competency Guidelines) i samarbete med multidiciplinära nätverksgrupper - för utbildning, stöd och reflekterande handledning. (Michigan Association for Infant Mental Health Etablera, IMH), där läser man bland annat artiklar tillsammans och arbetar med reflekterande grupper. Irland i sin tur har hämtat inspiration från det engelska initiativet: The 1001 Critical Days.

Här finns också WAIMH Position Paper on the Rights of Infants – som är ett upprop för spädbarns rättigheter. En annan viktig milstolpe som Catarina Furmark lyfte fram var Nordisk Förening för spädbarns utveckling, NFSUs medverkan i Almedalen där man lyfte fram "De 1001 viktiga dagarna", och vikten av att satsa på spädbarns psykiska hälsa för att få tryggare barn och en tryggare värld. Föreningens medverkan där bidrog till att frågan kom upp på den politiska agendan.

–Det finns många bra satsningar och positiva nyheter, men också mycket som oroar. Gemensamma orosmoln som tornat upp sig i Norden, England och USA är att det fortfarande råder en ojämn förståelse för varför det är viktiga att satsa på små barns psykiska hälsa. Det saknas t ex en överordnad nationell strategi i de flesta länder, samt brist på samverkan och slumpmässiga satsningar på forskningsanslag.
Catarina Furmark och slog fast att ambitionen måste vara att "varje dörr borde vara rätt dörr", vilket i sin tur innebär:

  • Att det inte ska vara för höga trösklar för barn.
  • Sömlös överföring mellan olika nivåer för stöd och vård till familjer.
  • Familjevänlig och lättillgänglig stöd och vård oavsett var man bor – "Fussy baby clinics" – en plan för samverkan, att säkerställa att alla i familjen får stöd på samma ställe.
  • Att se till vikten av korrekt utbildning.

Catarina Furmark avslutade med att jämföra barnets start i livet med en raketuppskjutning och listade några avgörande satsningar:

  • Få sanktionerat på regeringsnivå att satsa på späda och små barns psykiska hälsa.
  • Öronmärkta pengar för späda och små barns psykiska hälsa – inte bara på nivån som gäller promotion och prevention, utan även för behandling och intervention.
  • Nationellt övergripande plan vad gäller späda och små barns psykiska hälsa.
  • Samarbeta på nordisk nivå.
  • Integrerade utbildningssatsningar på nyckelutbildningar.
  • Genomföra en 1001-dagar kampanj.

Senast uppdaterad 2018-11-12 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson