”Alla barns rätt till en bra start i livet”

–Konferensen: Värna våra yngsta – Späda barns rätt till hälsa och utveckling, samlade 500 personer från hela landet.

Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten

–Vi vet att det tidiga livet är väsentligt för livet längre fram. Därför är det av största vikt att vi lyfter betydelsen av att utveckla det här området, sa Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten och konstaterade vidare:

–Det är andra året i rad vi har den här konferensen: Värna våra yngsta, där vi sätter fokus på hur det här området ska utvecklas, erfarenhetsutbyte och nätverkande mellan olika professionella, allt med det gemensamma för ögonen: att alla barn ska få en bra start i livet.

Även detta år var intresset stort för konferensen: Värna våra yngsta. Cirka 500 personer deltog från många skilda instanser, där man möter blivande föräldrar, späda barn och deras föräldrar inom mödra- och barnhälsovården, BHV, socialtjänst, barn-och ungdomspsykiatri, specialverksamheter, vuxenpsykiatri, beroendevård, primärvård, för att ta några exempel. Även verksamhetsutvecklare, beslutsfattare samt forskare fanns på plats.

Konferensen riktade ljuset på de 1001 första dagarna i barnets liv; från befruktning till barnets två första år. En period i livet då barnet är som mest mottagligt, men också mycket sårbart. Under den perioden är även föräldrarna särskilt mottagliga för stöd och hjälp, både vad gäller sin föräldraroll, men också för stöd att på bästa möjliga sätt kunna fungera i samhället i stort.

Under de två dagarna kunde deltagarna ta del av föreläsningar och seminarier som täckte såväl praktik, forskning samt intressanta exempel från olika pågående verksamheter och utvecklingsarbeten i landet.

Lars-Torsten Larsson, avdelningschef Socialstyrelsen

Lars-Torsten Larsson, avdelningschef Socialstyrelsen

Tidiga insatser gynnar barnen och deras familjer
Konferensen inleddes av Lars-Torsten Larsson, avdelningschefen vid Socialstyrelsen som konstaterade att den här konferensen är viktig ur många olika perspektiv och att det är angeläget att det kommer fram mer kunskap kring hur stödet till de yngsta barnen ska utformas.
–Vi vet att tidiga insatser gynnar barn som är utsatta. Därför måste vi bli än bättre på att både identifiera de här barnen och deras familjer och ge det stöd som behövs.

Lars-Torsten Larsson uppmanade även till ett ökat samarbete mellan alla olika instanser som arbetar med små barn och deras föräldrar.
–Samverkan gynnar alla och bidrar till att vi kan få en bättre såväl mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård, med mera. På så sätt bättre garantera späda barns rätt till hälsa och utveckling.

Läs mer

professor Mary Dozier från Department of Psychological and Brain Sciences, University of Delaware, USA

professor Mary Dozier från Department of Psychological and Brain Sciences, University of Delaware, USA

Moderator för konferensen var även detta år Elsa Rudsby Strandberg från Folkhälsomyndigheten. Huvudtalare var professor Mary Dozier från Department of Psychological and Brain Sciences, University of Delaware, USA och Director of Clincal Traing. Hon inledde med sin föreläsning om Intervening with Vulnerable Infants: Attachment and Biobehavioral Catch-up. Mary Dozier betonade vikten av att stötta barnets möjlighet till social och emotionell utveckling i ett tidigt skede för att senare i livet stärka möjligheterna att knyta an, skapa kamratrelationer och kunna koncentrerar sig i skolan. Läs mer

Ett långsiktigt arbete som kräver resurser
Efter en uppskattad bensträckare fortsatte sedan Heidi Jacobsen, dr.psychol, forskare vid Nasjonalt Kompetensenettverk for sped- och småbarns psykiske helse, RBUP, Norge och berätta om deras erfarenheter från späd- och småbarnsnätverket RBUP i Norge. Läs mer

Catarina Furmark, leg psykolog,<br>doktorand, Karolinska Institutet

Catarina Furmark, leg psykolog,
doktorand, Karolinska Institutet

Ojämn tillgång till samspelsbehandling
Catarina Furmark, leg psykolog, doktorand, Karolinska Institutet gav en utblick från andra länder inom spädbarnsområdet, med avstamp i de 1001 viktiga dagarna och tillsammans med Kerstin Neander, fil Dr, även en redogörelse för svensk samspelsbehandling.

När det gäller samspelsbehandling har Catarina Furmark och Kerstin Neander för Socialstyrelsens räkning gjort en kartläggning av tillgången till späd-och småbarnsverksamhet inom den offentliga verksamheten, för att se vilka som erbjuder samspelsbehandling till familjer med barn i åldern 0-5 år. Kartläggningen visar att tillgången är ojämnt fördelad över landet.

Läs mer

Anna Norlén, leg. psykolog och psykoterapeut,<br> verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen, <br>samt doktorand vid Karlstad universitet

Anna Norlén, leg. psykolog och psykoterapeut,
verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen,
samt doktorand vid Karlstad universitet

Ännu en uppskattad föreläsning stod Anna Norlén, leg. psykolog och psykoterapeut, verksamhetschef och rektor vid Ericastiftelsen, samt doktorand vid Karlstad universitet för. Hon pratade kring temat: Små barn och trauma – konsekvenser, stöd och behandling.

Anna Norlén har lång erfarenhet av att möta barn i våldsutsatta situationer i olika sammanhang. Hon konstaterade att det är en riskfaktor i sig att vara liten, att det ökar risken för att bli utsatt för våldssituationer och traumatisering.

–Barn och unga är med om en hel del saker under livet gång som de kommer tycka är jobbiga. I de flesta fall finns omgivningen som stöttar så de kan hantera olika påfrestningar. Traumatisk stress är däremot ofta händelser som pågått en längre tid, som påverkar hälsan och utvecklingen hos barnet på ett menligt sätt, sa hon och pekade vidare på hur viktigt det är att omsorgssystemet klarar av att skydda barnet, gör det inte det är det en extra riskfaktor, sa hon och förklarade vidare:

– I det här sammanhanget är reglering ett nyckelbegrepp. Små barn riskerar lätt att bli dysreglerade. Om man har en omgivning som uppmärksammar utbrott och försöker hjälpa barnet att stå ut och bli lugn igen, då fungerar vi vuxna som ett viktigt regleringsstöd, vilket i sig är nyckeln till att barn bygger en egen självreglering. Läs mer

Tora Söderström Gaden, Musikkterapeut MA og doktorgradsstipendiat

Tora Söderström Gaden, Musikkterapeut MA og doktorgradsstipendiat

Andra konferensdagen startade med något som mer kunde liknas vid en föreställning än ett regelrätt fördrag med Kerstin Söderström, barnpsykolog Sykehuset Innlandet, Norge, och dottern Tora Söderström Gaden, Musikkterapeut MA og doktorgradsstipendiat framförde texten och musik till föreställningen: Et spedbarns monolog. Om foreldreproblemer, omsorgssvikt, og spedbarnets utviklingsbehov – fra spedbarnets perspektiv.

När tonerna från flygeln lagt sig tog Kerstin Petersson, barnmorska och konsult, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vid under rubriken: Trygg före, under och efter graviditet, och en barnhälsovård som når alla – Nationella satsningar på föräldrar och barn konstaterade hon bl a att det är viktigt att det finns ett förtroende för varandra inom vårdkedjan och att den tryggheten förmedlas till föräldrarna. För att än tydligare säkerställa detta ingick regeringen och SKL 2015, en överenskommelse om en tryggare vård före, under och efter graviditeten. Överenskommelsen har nu förlängts och pågår fram till 2022. SKL-rapporterna: Trygg hela vägen går att ladda ner på
www.webbutik.skl.se.

Nationell satsning på föräldrar och barn
Därefter övergick Kerstin Petersson till att presentera arbetet för en tillgänglig och jämlik barnhälsovård som kommissionen för jämlik hälsa arbetar med, utifrån två målområden. 1. Det tidiga livets villkor, 2. En jämlik och hälsofrämjande sjukvård. Arbetet bedrivs med avstamp i Barnkonventionen, artikel 24. Kerstin Petersson även nationalekonomen Ingvar Nilsson: "Få saker är så ekonomiskt smarta som föräldrastödsinsatser".

Sedan redogjorde hon helt kort för en rapport från Stockholms län, SLL 2017, "Barns ojämlika förutsättningar för hälsa i Stockholms län". Rapporten visar att det är stora variationer vad gäller tandhälsa, fetma och amningsfrekvens. Hon pekade vidare på att det även råder stora skillnader i landet vad gäller hembesök, efter förlossningen. Göteborg har lägst antal hembesök, medan Skaraborgs län har det högsta antalet. Läs mer

Barnhälsovårdens nationella programråd, BNP

Barnhälsovårdens nationella programråd, BNP

Stärkta efter lunchen var det sedan dags för Barnhälsovårdens nationella programråd, BNP att presentera sitt arbete. En presentation av barnhälsovårdens uppdrag och tidiga insatser utifrån målsättningen en jämlik och rättvis vård, samt erfarenheter och reflektioner särskilt över det riktade stödet, förutsättningar och utvecklingsområden gavs av Linda Håkansson, Kerstin Johannesson, Kristin Lindblom, Lotta Lindfors och Antonia Reuter från Barnhälsovårdens nationella programråd (BNP).

Kerstin Johannesson inledde med att konstatera att en förutsättning för att det universella programmet fungerar är att vi kan identifiera barn med särskilda behov. Anncharlotte Lindfors välkomnade satsningen inom barnhälsovården. Men pekade på att satsningarna inom barnhälsovården inte riktigt gått hand i hand. Mycket av det som är planerat är inte riktigt sjösatt än.

Behov av ett nationellt BHV-program
Antonia Reuter, förklarade sedan att ett nationellt BHV-program behövde införas då efterfrågan på jämlik och rättvist utbud ökade, samt även att ny kunskap bidrog till behovet av ett nationellt BHV–program.
Ett regeringsuppdrag 2010 resulterade senare, 2014, i Socialstyrelsens vägledningsdokument för barnhälsovården. Samma år tillsattes även Barnhälsovårdens nationella programråd, där olika professioner som läkare, psykologer, dietister med flera ingår.

Kristin Lindblom betonade i sin tur vikten av att barnhälsovården måste få ta plats i styrdokument, samt att det finns ett stort förtroende för barnhälsovården. Hon redogjorde för tre vägledningsdokument som arbetet vilar på, i kombination med barnkonventionen: Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen 2014) Samverkan för barn bästa. (Socialstyrelsen 2013) och Barn som far illa eller riskerar fara illa. (Socialstyrelsen 2013) Läs mer

Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog<br> och psykoterapeut, Stockholms universitet

Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog
och psykoterapeut, Stockholms universitet

Pia Risholm Mothander, docent, leg psykolog och psykoterapeut, Stockholms universitet, sammanfattade de två kunskapsintensiva konferensdagarna: genom att först ställa frågan: Hur ska vi omsätta dagens kunskap till praktiskt stöd för familjer med små barn?

Hon pekade på några specifika fält där kunskapen kan omsättas: Utvecklingspsykologi, risker och möjligheter, betydelsen av relationer – mellan föräldrar och barn – mellan personal och föräldrar och samhällets satsningar.

Hon listade en rad kvarstående frågeställningar på universell nivå: Vad behöver alla? Vem behöver mest? Vem behöver ännu mer? Vem ska identifiera dem som behöver mer? Vad ska den som behöver mer få? Hur ska mer stöd organiseras och finansieras?

Den svenska modellen – fokus på barn i allmänhet
Den positiva utvecklingskraften finns för barn i allmänhet. ABC metoden, att föräldrar känner sig bekräftade, att de kan någonting och känner att det de gör är viktig för barnen. Alla föräldrar vill sina barns bästa, konstaterade hon.

Därefter lyfte Pia Risholm Mothander fram en del viktiga kunskaper bland annat kring vad grundforskningen bidragit med, exempelvis att vi fått utökad kunskap om hur viktiga små barn.

När det gäller anknytningsforskningen idag pekade Pia Risholm Mothander på några kända fakta som framkommit, men hon poängterade i sammanhanget att anknytning inte är allt, utan att även andra faktorer har stor betydelse för barnet, som barns begåvning, sociala relationer, förskola, lärande relationer och mönster av samspelande faktorer över tid.

Pia Risholm Mothander avslutade med en kravlista som innefattade gemensam utvecklingspsykologisk kunskapsbas, engagemang på alla nivåer; från politiker, beslutsfattare, klinikchefer och medarbetare, samt att skapa avgörande förutsättningar i samhället. Läs mer

Konferensen anordnades av Socialstyrelsen, Linnéuniversitetet, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, samt Folkhälsomyndigheten.

Ingela Furenbäck <br>Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Ingela Furenbäck
Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Ingela Furenbäck: Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga
"Konferensdagarna bjöd på spännande och aktuell forskning om små barns behov och utveckling, som t ex stöd att utveckla självreglering. Forskning som bör spridas och påverka omsorgen om våra minsta.

Dessutom fick vi del av många spännande utvecklingsprojekt ute i verksamheten. Tydligt var att det behövs mer samverkan mellan olika instanser, som exempelvis mellan BHV och Socialtjänsten. "

 

 

 

 

 

 

Merike Hansson, Socialstyrelsen

Merike Hansson, Socialstyrelsen

Merike Hansson, Socialstyrelsen
"Konferensen Värna våra yngsta riktar uppmärksamheten på vikten av de 1001 första dagarna i ett barns liv. Barnhälsovården erbjuder ett bra generellt föräldrastöd den första tiden, men vi måste bli bättre på att uppmärksamma de barn och föräldrar som har en extra sårbarhet och sätta in insatser tidigt. Barn kan inte vänta. Det är tydligt att det behövs ökade insatser för att nå en likvärdig vård för denna sårbara grupp. Små barn som löper risk för psykisk ohälsa behöver hjälp direkt. Att vänta och se är inte en framkomlig väg. Genom konferensen försöker vi sprida hur viktig kunskapen om tidiga insatser är till alla som har möjlighet att påverka prioriteringar och vad man ska satsa på. "

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2018-11-09 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson