Rapporter

Här kan du läsa och ladda ned rapporter inom området Barn som anhöriga.

Barn som anhöriga till flyktingföräldrar med post-traumatisk stress – en systematisk litteraturstudie

Bild på rapport Barn som anhöriga till flyktingföräldrar med post-traumatisk stress – en systematisk litteraturstudieDetta är den sjätte rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) på uppdrag av Socialstyrelsen. I tidigare rapporter har vi beskrivit generella svårigheter för barn vars föräldrar lider av psykisk sjukdom. En särskild typ av psykisk ohälsa som är vanligare hos flyktingar än i övrig befolkning är post-traumatisk stress relaterad till upplevelser av krig, terror och tortyr. Mot bakgrund av de senaste årens flyktinginvandring har vi därför skrivit denna rapport som specifikt berör barnens situation i flyktingfamiljer där det finns föräldrar som lider av post-traumatiskt stress-syndrom (PTSS).
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Children as next of kin in Sweden

Översikten är en sammanfattning av åtta rapporter om barn som anhöriga i Sverige. Rapporterna har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag om ett brett nationellt utvecklingsarbete där Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn och unga som utövar omsorg

Bild på rapport Barn och unga som utövar omsorgNär en förälder är fysiskt eller psykiskt sjuk, har en funktionsnedsättning, missbruksproblematik eller andra svårigheter påverkas även barnen i familjen. I vissa fall kräver familjens livssituation att barn tar ansvar och utövar omsorg. Dessa barn är en riskgrupp för psykisk och fysisk ohälsa, försämrade skolresultat och andra svårigheter längre fram i livet.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn till föräldrar med cancer – hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Bild på rapport Barn till föräldrar med cancer – hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?Detta är den femte rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar. Rapportens syfte är att belysa hur vanligt det är barn upplever att en förälder drabbas av en cancersjukdom, vilka konsekvenser detta har för skolprestationer i årskurs 9 samt för hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18–40 år.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

Bild på rapport Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndromHälso- och sjukvården har sedan år 2010 ansvar att beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, psykisk störning eller funktionsnedsättning, missbrukar beroendeframkallande medel eller när en förälder oväntat avlider. Regeringen har tagit initiativ till ett brett nationellt utvecklingsarbete, där Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i utsatta situationer.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Riktade insatser till gravida och spädbarns- föräldrar med problematiskt bruk av alkohol, narkotika och läkemedel och psykisk ohälsa: en nationell kartläggning av barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst

Bild på rapport Riktade insatser till gravida och spädbarns- föräldrar med problematiskt bruk av alkohol, narkotika och läkemedel och psykisk ohälsa: en nationell kartläggning av barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänstI denna rapport presenteras resultaten av en nationell kartläggning av förekomsten av riktade insatser samt samverkan inom mödrahälsovård, barnhälsovård samt socialtjänst avseende gravida och spädbarnsfamiljer med problematiskt bruk av alkohol, narkotika eller läkemedel eller psykisk ohälsa. Kartläggningen baseras på ett slumpmässigt urval av 100 enheter vardera från mödrahälsovården, barnhälsovården samt socialtjänsten. Verksamhetschef eller motsvarande bland de olika enheterna ombads att fylla i en elektronisk enkät bestående av frågor kring samverkan med andra aktörer och egna insatser i förhållande till målgruppen.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Bild på rapport Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnaderAtt barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig (BSA) till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika. Studien fokuserar på samhällets långsiktiga merkostnad som kan härledas till skillnaden i psykisk sjukdom och missbruk i BSA-gruppen och i befolkningen i övrigt i vuxen ålder.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Kunskapsunderlag för pedagoger om barn och elever med medfödda skador av alkohol

Bild på rapport Kunskapsunderlag för pedagoger om barn och elever med medfödda skador av alkoholDen här skriften riktar sig till pedagoger och annan personal på fritidshem, förskola, grund-, grundsär-, gymnasiesär- och gymnasieskola. Syftet med kunskapsunderlaget är att göra information om barn och elever med medfödda skador av alkohol lättillgänglig för pedagoger.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Stuprör, hängrännor och rännkrokar

Bild på rapport Stuprör, hängrännor och rännkrokarProjektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk är en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag att utveckla stöd till barn och unga i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller då det förekommer våld i familjen. Arbetet har följts och utvärderats av Sociologiska Institutionen vid Uppsala universitet.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn som anhöriga Rapport från Linnéuniversitetets och Nationellt kompetenscentrum anhörigas arbete, 2012 – 2014

Bild på rapport (Barn som anhöriga Rapport från Linnéuniversitetets och Nationellt kompetenscentrum anhörigas arbete, 2012 – 2014FN:s konvention om barnets rättigheter är genom sina huvudprinciper vägledande för hur samhället ska bemöta barn. Vid alla beslut som rör barn ska barns bästa komma i främsta rummet (artikel 3). Barnet har rätt att uttala sin åsikt och bli lyssnad till i förhållande till ålder och mognad (artikel 12). Som anhöriga är dock barn ofta osynliga i sjukvården och socialtjänsten. Mycket sällan har deras behov av information och stöd tillgodosetts, trots det lagstöd som sedan flera år finns i hälso- och sjukvårdslagen
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Bild på rapport Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdomNär en förälder eller andra vuxna i familjen drabbas av allvarliga svårigheter påverkas hela familjen (1, 2). Många barn växer upp i familjer där det finns allvarliga svårigheter (3). Av de barn som föddes 1987-1989 hade 12,6 procent en förälder som vårdats inneliggande minst en vecka för somatisk sjukdom och 28,4 procent av föräldrarna till barn i åldern 10-18 år rapporterade minst en kronisk sjukdom.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn som anhöriga
Fyra utvecklingsregioners arbete

Bild på rapport Barn som anhöriga Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagenSyftet med Nka:s rapport "Barn som anhöriga" är att belysa likheter, olikheter, förutsättningar för implementering och vunna erfarenheter. Rapporten vill också väcka intresse för de fyra utvecklingsregionernas projekt och skapa inspiration till eget utvecklingsarbete.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Unga omsorgsgivare i Sverige

Bild på rapport Unga omsorgsgivare i SverigeSyftet med denna kartläggning har varit att undersöka och få en uppfattning om hur stor gruppen unga omsorgsgivare (bland ungdomar som går i nionde klass) är i Sverige, i vilken omfattning samt i vilken form ungdomarna ger stöd, vård och hjälp till en person som står dem nära.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Bild på rapport Detta är den fjärde rapporten i projektet ”Barn som anhöriga”, som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar, med ekonomiskt stöd av FAS/FORTE. Rapportens syfte är att belysa hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 30–35 år vars föräldrar vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom under barndomen.Detta är den fjärde rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS vid Stockholms universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar, med ekonomiskt stöd av FAS/FORTE. Rapportens syfte är att belysa hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 30–35 år vars föräldrar vårdats på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom under barndomen.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndome

Bild på rapport Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomenDetta är den tredje rapporten i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar. Rapportens syfte är att belysa hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18–35 år som förlorat en förälder under barndomen på grund av dödsfall.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Bild på rapport Utvärdering av Barntraumateamet i NorrköpingDenna rapport är resultatet av ett uppdrag från Socialstyrelsen med uppgift att utvärdera en del av verksamheten vid Barntraumateamet, Norrköping, under åren 2001 till 2010. Varje år förlorar ca 3500 barn och unga i Sverige en förälder genom dödsfall. Cirka 600– 650 barn drabbas av förlust genom plötslig och oväntad död. Att tidigt i livet förlora en förälder är en stor påfrestning. Förlusten av en omsorgsperson som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg kan medföra svåra konsekvenser på både kort och lång sikt.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa: en litteraturstudie

Bild på rapport Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa: en litteraturstudieI rapporten presenteras resultaten från en litteraturstudie rörande internationell forskning kring effekter av psykosociala stödinsatser riktade till barn och blivande föräldrar/småbarnsföräldrar i familjer där det förekommer psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är relativt vanligt hos både kvinnor och män i samband med föräldrablivande och nyföddhetsperiod och har uppvisat samband med såväl försämrad föräldra-barnrelation som med senare egna psykiska problem hos de berörda barnen. Effektiva och lättillgängliga stödinsatser är således angelägna.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol och narkotika: en litteraturstudie

Bild på rapport Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol och narkotika: en litteraturstudieI rapporten beskrivs resultaten från en litteraturstudie om riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar (med barn upp till 3 år) som har ett så kallat problematiskt bruk av alkohol och/eller narkotika. Ovanstående grupper är viktiga att uppmärksamma, dels för den inverkan det problematiska bruket kan ha på föräldrarana själva, men framförallt på grund av de negativa effekter detta kan få för föräldra-barnrelationen samt barnets psykiska hälsa och utveckling.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Bild på rapport barn som anhörig: hur går det i skolan?Denna kartläggning av hur det går i skolan för barn som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Regeringen har tagit initiativ till ett brett nationellt utvecklingsarbete, där Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de?

Bild på rapport Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de?Denna kartläggning av hur många barn som anhöriga, som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Regeringen har tagit initiativ till ett brett nationellt utvecklingsarbete, där Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, våld, eller då en förälder avlider.
Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Senast uppdaterad 2017-09-05 av Annica Larsson Skoglund, ansvarig utgivare Lennart Magnusson