Ny kunskapsöversikt från Nka om effekter av stödprogram riktade till barn och/eller föräldrar vid missbruk

Missbruksforskning är ett stort fält, men det är förhållandevis få studier som handlar om stöd till minderåriga barn. Några av slutsatserna i översikten är att det behövs mer forskning kring barns behov av stöd, och de insatser som pågår under en längre tid och som riktas till både föräldrarna och barnen är mest framgångsrika.

Effekter för barn av stödprogram riktade till barn och/eller föräldrar när en förälder missbrukar alkohol eller andra droger är titeln på en ny kunskapsöversikt från Nka. Översikten är skriven av Ulrika Järkestig Berggren, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Elizabeth Hanson, vetenskaplig ledare vid Nka.

Insamlingen av data har inneburit sökningar i relevanta databaser, på både svensk och internationell forskning inom området, som utförts av experter på Socialstyrelsen. En mängd abstracts har granskats och de som utifrån kriterierna funnits vara av intresse valdes ut av författarna. En systematisk kunskapsöversikt har vanligen bara med randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp, men i denna översikt har författarna också valt att ta med studier som även gjort före- och eftermätningar utan kontrollgrupper. Skälet till detta är att visa bredden på de metoder och program som finns och inte enbart utgå från evidens.

Ulrika Järkestig-Berggren
Ulrika Järkestig Berggren.

Sammanställningen har varit riktigt utmanande och komplicerad, menar Ulrika.

  – Framförallt var det svårt att hitta barnen i studierna. Det kunde exempelvis stå i ett abstract att det handlar om en familjeintervention, men när man går in och läser så inser man att familjen är en vuxen partner eller att det handlar om vuxna barn - att hitta de minderåriga barnen var svårt och det krävdes en hel del detektivarbete, säger Ulrika.

Missbruksforskning är ett stort fält och det finns mycket beskrivet om interventioner eller insatser i missbruksforskning, men det är förhållandevis få studier som handlar om stöd till minderåriga barn, som Ulrika förklarade tidigare.

  – Det var både en överaskande och en tråkig upptäckt att det inte fanns mer om stöd till familjer som hade mer av ett familjeperspektiv. I de studier som vi väl hittade, och som man låtit utvärdera, så tillfrågades oftast bara föräldrarna och inte barnen om själva nyttan av insatsen, så här finns det mycket för forskningen att göra, säger Ulrika.

Exempel på insatser

När det gäller stöd som riktas direkt och enbart till barn så är den stora gruppen av program inriktade på att arbeta med olika typer av stödgrupper, som vanligtvis träffas vid åtta till tolv tillfällen. En del avstödgrupperna ges inom skolans ram och en del av andra verksamheter. Bland annat kan nämnas det enda svenska programmet, som dock inte är avslutat, i form av en webbintervention för ungdomar som får stöd via nätet. När det gäller stöd till föräldrar finns det både stödgrupper samt stöd i hemmet, som innebär stödinsatser gällande behandling, uppsökande verksamhet, att hålla kontakten och upprätthålla behandling och koordinera insatser. Exempel på ett program som funnits länge, och som utvecklats mer att användas mot både barn och föräldrar, är det amerikanska Strengthening Families Program. I det programmet har man stödgrupper för barn och föräldrar var för sig för att sedan träffas och gemensamt genomföra olika uppgifter för att stärka familjen och familjesammanhållningen.

  – Det finns inte någon insats som är tydligt evidensbaserad efter att ha prövats i Sverige, men generellt kan man säga att insatser som riktas både till föräldrar och till barn har oftast ett bättre utfall, jämfört mot tidigare studier, än program som bara riktar sig till föräldrar. Man kan också säga att program som pågår under en längre tid verkar ha större framgång, säger Ulrika.

Fortsatt kunskapsutveckling

I slutet av kunskapsöversikten finns ett kapitel om fortsatt kunskapsutveckling. De viktigaste slutsatserna, när det gäller vidare kunskapsutveckling i studier och program, är att det behövs mer forskning kring barns behov av stöd, och att man beforskar de insatser som exempelvis görs i Sverige och ser till att publicera de erfarenheterna. Det behövs också att man vidareutvecklar stöd till barn samt till barn och familj så att missbruksbehandlingen i Sverige får ett barn- och familjeperspektiv, menar Ulrika.

  – Kunskapsöversikten riktar sig till professionella som arbetar i socialtjänsten, hälso- och sjukvården och idéburna organisationer. Man kan även hämta en del från den som forskare, och jag ser översikten som en inspirationskälla för utveckling av nya program eller för de program som redan finns, säger Ulrika.

Läs eller ladda ner kunskapsöversikten (nytt fönster)

Text: Fredrik Jansson, Nka
Foto: Gun Hjortryd, LNU.

Senast uppdaterad 2016-09-20 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson