Nka och Socialstyrelsen hade möte

På mötet deltog representanter från Nka och Socialstyrelsen.

På mötet deltog representanter från Nka och Socialstyrelsen.

Nka och Socialstyrelsen har haft ett webbmöte för att bland annat prata om uppdraget gällande att ta fram en nationell anhörigstrategi.

Under mötet, som hölls tisdagen den 28 april, började Karin Gavelin, utredare vid Socialstyrelsen, med att presentera Socialstyrelsens uppdrag att ta fram ett underlag för en nationell anhörigstrategi. I en första etapp gäller det anhöriga till äldre. Det arbetet ska vara klart till jul i år. Arbetet kommer också att starta när det gäller alla andra anhöriggrupper. Ett arbete som ska vara klart och rapporterat nästa sommar. 

Under mötet hölls flera presentationer av representanter från Nka. Bland annat pratade Elizabeth Hanson, FoU-ledare och forskare vid Nka, om att arbeta i partnerskap.

– Det handlar om att se erfarna anhöriga som experter på sin egen situation. Anhöriga har kunskap kring hur deras närstående vill ha det och känner till deras livshistoria.

Partnerskapsmodellen på individnivå handlar om att skapa en relation mellan personal, anhöriga och närstående. Genom att dela med sig av sina olika kunskaper och erfarenheter kan man tillsammans kanske lösa olika problem som uppstår.

Elizabeth poängterade också att stödet behöver anpassas till olika situationer och att det är viktigt att ta hänsyn till relationen mellan den som är anhörig och den närstående. Ibland tas det till exempel för givet att den som är anhörig ska finnas tillgänglig och hjälpa den närstående.

En enkätundersökning som gjordes av Nka under hösten 2018 visar att närmare en femtedel av Sveriges invånare ger vård, stöd eller hjälp till en närstående. Av dessa är det drygt två tredjedelar som ger vård, stöd eller hjälp till en person som är 65 år eller äldre. En liknande studie gjordes av Socialstyrelsen 2011. Jämför man studierna kan man bland annat se hur de anhörigas hälsa har förändrats till det sämre med tiden.

– Jämför man 2011 med 2018 kan man se att det under 2011 var sex procent som uppgav att de hade ganska eller mycket dålig hälsa, 2018 var det tio procent. Det visar också att kvinnor generellt påverkas mer, sa Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka.

Studien visade också vilket typ av stöd som anhöriga fått samt skulle vilja ha. Till exempel uppgav 23 procent att de hade fått information och rådgivning medan det var 40 procent som önskade att få det.

Under mötet berättade Stefan Andersson, möjliggörare/forskare vid Nka, om forskning kring ämnet stöd till yrkesverksamma anhöriga. Han lyfte bland annat vikten av att som anhörig kunna ha en balans mellan arbetslivet och omsorgsrollen.

Maria Nilsson, doktorand i hälsovetenskap vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, följde sedan upp det med att presentera sin pågående studie Hopp om effektiva lösningar – integrering av välfärdsteknologi för att öka hälsa och välbefinnande hos äldre och deras anhöriga. Syftet med avhandlingen är att den ska bidra till en ökad medvetenhet och förståelse för området välfärdsteknologi och det som driver utveckling och implementering inom vård, stöd och omsorg för äldre och deras anhöriga.

Sist ut att presentera var forskaren Mats Ewertzon. Han berättade om blandande lärande nätverk, BLN, och systematisk uppföljning. Blandade lärande nätverk är en metod för att utveckla stöd till anhöriga. Ett blandade lärande nätverk består av cirka 10-15 personer som leds av en eller två deltagare. Deltagarna kan till exempel vara anhöriga, närstående eller vård- och omsorgspersonal. Syftet är bland annat att deltagarna ska kunna utbyta kunskaper och erfarenheter med varandra.

– I Nka:s regi genomfördes 17 nationella nätverk mellan 2009 och 2015, sa Mats Ewertzon.

Presentationerna var blandade med frågor och diskussioner. Socialstyrelsen och Nka kommer framöver att planera in ett nytt möte för att följa upp och diskutera arbetet vidare.

Senast uppdaterad 2020-05-15 av Josefine Göransson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson