Midhagen och Stockholms Norra Psykiatri påverkar och inspirerar

- Midhagens koncept innebär att anhöriga och familj ska involveras i patieMaria Mattssonntens vård från första dagen. Även när patienten förbjuder personalen att tala om deras situation med de anhöriga, så är det ingenting som hindrar att vi sätter oss ner och lyssnar på vad den anhöriga har att säga. Det innebär inte att vi bryter sekretessen utan vårdpersonalen ger information på allmän, generell nivå för att stötta den anhöriga som ofta också befinner sig i kris, säger Maria Mattsson.

Maria Mattsson är vårdutvecklare, forskare och enhetschef på Midhagens öppenvårdsmottagning. Midhagen är en specialistenhet för utredning och behandling av psykossjukdom och tar emot personer i åldern 18-45 år som söker för första gången.

Öppenvården har ett nära samarbete med heldygnsvårdens avdelning 5 där Janine Semius arbetar som skötare. När kliniken utvecklade en patient- och närståendesamordnarfunktion, fick Janine uppdraget. Uppdraget innebär att ha övergripande ansvar och arbeta tillsammans med fyra andra samordnare inom kliniken och samordnarna har ombud på varje mottagning.

FRAMSAM

Midhagen ordnar kontinuerligt en patient- och närståendeutbildning och varje utbildningstillfälle är utformat som en föreläsning med en efterföljande diskussion och erfarenhetsutbyte. Både patienter och anhöriga behöver erbjudas en plats där de kan få utförlig information om olika diagnoser och om vårdkedjan som komplement till den enskilda informationen.

- Några av deltagarna i utbildningen år 2010 kände sig kränkta över situationer som uppstått i vårdkontakter och känslan fanns kvar under en lång tid efteråt. Jag och Jaana Nyström, dåvarande chefsjuksköterska på avdelning 5 bjöd därför in deltagarna till att utveckla ett forum och bildade arbetsgruppen, Framåt tillsammans – FRAMSAM, säger Maria Mattsson.

Arbetsgruppen bestod av fem anhörigrepresentanter, en representant från föreningen Balans samt Maria och Jaana Nyström. Arbetsgruppen FRAMSAM träffades åtta gånger under en sexmånaders period och arbetet genererade en rapport som sammanställer tydliga förbättringsförslag gällande information och bemötande gentemot patienter och anhöriga.

- FRAMSAM rapporten har kommunicerats till personalen på psykossektionen på Norra Stockholms Psykiatri samt till Stockholms Länsakut. Sammanfattningen av rapporten som punktar upp olika förbättringsförslag från anhöriga, som alla skulle vinna på, har spridits inom Stockholms Läns Sjukvårdsområde, säger Janine Semius.

Mentorsprojektet

Inom FRAMSAM framkom det önskemål om att få träffa andra som befinner sig i samma situation, det vill säga att patienter träffar patienter och anhöriga möter anhöriga. Det blev starten på Mentorsprojektet där patienter och anhöriga som är stabila och har fått distans till sina upplevelser får utbildning i form av föreläsningar. Bland andra har Agneta Hellne föreläst för gruppen och hon har lång erfarenhet som anhörigstödjare på bland annat Ekerö kommun och hon är även verksam i Intresseföreningen för personer med schizofreni och liknande psykoser, IFS Centrala Stockholm.

Efter genomgången utbildning har mentorerna drop-in tider en gång i månaden för nya patienter och anhöriga på Midhagen och avdelning 5. Patienterna och de anhöriga som är mentorer får uppföljning efter varje träff i form av en halvtimmes reflektionsstund med en vårdpersonal från Midhagen. Informationen kring Mentorsprojektet sprids dels genom heldygnsvården, dels genom anslag samt genom anhörigstödet som en tredje informationskanal.

- Vi betalar arvode till samtliga patient- och närståenderepresentanter i våra inflytandegrupper, då vi anser att det är mycket viktigt att de är med och påverkar för att förbättra arbetet på enheterna, säger Maria Mattsson.

KUPoNG

Ett nyligen startat projekt är "Kvalitetsutveckling patient och närstående gruppen", KUPoNG, som är en modell för att kontinuerligt samla in och följa upp patient- och anhörigperspektivet i psykiatrisk öppen- och heldygnsvård. Projektgruppen består av Maria Mattsson, Janine Semius, samt tre personal, två patientrepresentanter och en närståenderepresentant från Midhagen.

- Patient eller anhörig kanske inte alltid vågar uttrycka missnöje för att man är rädd för att detta ska påverka den fortsatta vården negativt. Men när de känner sig trygga med att framföra både positiv och negativ kritik så är det inte säkert att deras feedback används systematiskt för uppföljning- och förbättringsarbete på den aktuella kliniken. Det är något projektgruppen vill ändra på, menar Janine Semius.

Janine SemiusJanine Semius, patient- och närståendesamordnare inom Norra Stockholm Psykiatri

Midhagen som pilot

Patienten och den anhörige erbjuds flera alternativa sätt att delge sina synpunkter För att de olika sätten ska bli jämförbara så används enkäter som underlag i alla sätten. Patient och anhöriga fyller antingen i en enkät själv eller i dialog men personal eller chef eller får möjlighet att att träffa r en personal som inte direkt är knuten till den enhet där patienten behandlas eller blir intervjuad per telefon. Därefter sker en analys av resultatet och enheten prövar olika, småskaliga och konkreta, förändringar och mäter om förändringen leder till förbättring. Till sist sker en återkoppling där resultatet sammanställs och delges enheterna och vårdtagarna varje med jämna mellanrum.

- Midhagen har blivit lite av ett pilotprojekt för Norra Stockholms Psykiatri, menar Janine Semius.
- Ledningen med Göran Rydén, verksamhetschef på Norra Stockholms psykiatri, i spetsen är de första att stötta detta utvecklingsarbete, fyller Maria Mattsson i och fortsätter: Pilotprojekten måste nu nå framgång och spridas genom skrivna rapporter men även genom studiebesök på Midhagen. På så vis når våra erfarenheter utanför Norra Stockholms Psykiatri.

Text: Karin Holmåker Foto: Mats Ewertzon

Senast uppdaterad 2013-06-19 av Gun Hjortryd, ansvarig utgivare Lennart Magnusson