”Livslängdsrevolutionen kan leda till ett mer harmoniskt samhälle”

Alexandre Kalache,  ILC Global Alliance

Alexandre Kalache, ILC Global Alliance

– Jag skulle inte ha varit här. När jag föddes var medellivslängden i Brasilien 43 år. Idag är den 75. Det pågår stora demografiska förändringar i mitt hemland, liksom i många andra länder. Vi blir allt äldre, samtidigt som födelsetalet kraftigt sjunker. Om femtio år kommer Brasilien att vara ett mycket annorlunda land.

Det sade den snart 70-årige brasilianske forskaren och läkaren Alexandre Kalache vid det avslutande seminariet på den internationella anhörigkonferensen.

Alexandre Kalache har arbetat med åldersrelaterade frågor i över 40 år. Han har bland annat varit chef för WHO:s program för åldrande och hälsa. Idag är han verksam inom den internationella sammanslutningen ILC Global Alliance, som arbetar med frågor som rör livskvalitet i kombination med den ökade livslängden.

Vem svarar för omsorgen?

Under sitt föredrag beskrev han en värld i förändring där vi lever allt längre, vilket innebär att behovet av omsorg ökar. Men vem kommer att tillhandahålla omsorgen och vem ska betala för den? De som har råd kan alltid lösa situationen, men alla andra? Hur går det för dem, frågade Alexandre Kalache.

– Den framtida välfärden kommer att vara beroende av anhöriga omsorgsgivare. Men alla äldre har inte barn. Barnen bor inte heller alltid på samma ort, och dessutom förvärvasarbetar de flesta. Kvinnorna som tidigare varit omsorgsgivarna är alltså inte tillgängliga längre, och vi män har inte vaknat upp, sade han.

Optimera möjligheterna för hälsa

Samtidigt som familjen "sviktar", lägger många regeringen alltmer ansvar på de anhöriga av besparingsskäl. Det blir en ohållbar situation, menade Alexandre Kalache.

– Ska vi kunna åldras väl måste vi därför försöka hålla oss friska och självständiga. Samhället måste optimera möjligheterna för hälsa. Viktiga grundläggande faktorer för att må bra är utbildning, delaktighet, trygghet, i kombination med förebyggande insatser och vård, betonade han.

Solidaritet mellan generationerna

Alexandre Kalache efterlyste också en ny omsorgskultur som ett svar på den pågående livslängdsrevolutionen och familjens otillräcklighet. Han ser framför sig ett samhälle som bygger på solidaritet över generationsgränserna, ett samhälle som präglas av "low tech and high touch".

– Jag tror att vi måste gå från vår besatthet att bota, och istället fokusera mer på god omsorg. Jag tror också att det kan bli ett mer harmoniskt samhälle, eftersom det kommer att finnas många äldre som kan vägleda de yngre, menade han.

Vikten av positiva attityder

Med kärlek berättade Alexandre Kalache om sin mormor Aurora som bodde hos familjen när han var tonåring. Mormodern var änka och sjuk i cancer. Alexandre Kalache fick i uppdrag att ta hand om henne vilket han gjorde under tre år.

– Att vara anhörigvårdare för mormor var en fantastisk erfarenhet. Jag förstod vikten av positiva attityder till åldrande och hög ålder. Denna insikt har följt mig genom livet och präglat hela mitt yrkesliv, sade han.

Text: Barbro Falk
Foto: Fredrik Jansson, Nka.


Senast uppdaterad 2015-09-09 av fredrik, ansvarig utgivare Lennart Magnusson