Debatt i media: Personlig assistans, assistansersättning och LSS

Under det senaste året har det varit en intensiv debatt i media kring personlig assistans, assistansersättning och LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En av anledningarna är att regeringen tillsatt en utredning som ska se över insatser enligt LSS och assistansersättning. Nedanstående artiklar är bara ett urval och har inga intentioner att återspegla debatten som helhet.

13 juni 2017. Den största gruppen som nekas assistansersättning är dels barn, dels personer med psykiska funktionsnedsättningar. Försäkringskassan har nu analyserat vilka det är som fick avslag mellan 2012 och 2016, för att ta reda på vad ökningen beror på och vilka det är som får avslag.
Läs artikeln eller lyssna på inslaget på Sveriges Radios webbplats (nytt fönster)

30 april 2017. Åsa Regnér och Kenneth Andersson: Får alla som har rätt till det stöd och hjälp idag? Riskerar människor att falla mellan stolarna utan hjälp från varken kommun, landsting eller stat? Vad kan vi göra för att LSS ska fungera bättre och leva upp till intentionerna med lagstiftningen?
Läs artikeln på Aftonbladets webbplats (nytt fönster)

20 oktober. Regeringen föreslår i budgeten för nästa år att assistansersättningen inte ska indexuppräknas i samma grad som tidigare utlovat. Kristdemokraterna är kritiska till detta, och har begärt den debatt som nu ska hållas fredag 28 oktober.
Läs artikeln på Dagens webbplats (nytt fönster)

13 oktober. Det är fel att skrämma människor så att de tror att det pågår nedskärningar inom assistansersättning. Så är inte fallet. Utvecklingen är den motsatta, skriver Åsa Regnér i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Regner: Nej, vi skär inte ned på assistansen
Läs debattinlägget på Svenska Dagbladets webbplats (nytt fönster)

Den 5 september skriver Ann-Marie Begler och Adriana Lender, Försäkringskassan, en debattartikel i Dagens nyheter som bland annat tar upp orsaker till minskningen av beviljad assistans, Försäkringskassans ansvar för utvecklingen samt det brottsliga utnyttjandet av assistansersättningen.

"Bolag och brukare har fel om kris i assistansen"
Läs Debattinlägget på DN:s webbplats (nytt fönster)

Repliker på inlägget ovan från andra aktörer:

Företrädare för RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar:
"Grundlös demagogi" (nytt fönster)

Företrädare för Vårdföretagarna:
"Arrogans av sällan skådat slag" (nytt fönster)

Företrädare för assistanssamordnarna Jag och Stil:
"Viftar bort personliga tragedier" (nytt fönster)

Den 26 maj skriver Åsa Regnér i Dagens Samhälle att regeringen, samma dag, tillsätter en särskild utredare som ska se över LSS och assistansersättningen. Hon skriver vidare att det finns brister i träffsäkerheten i LSS, att många inte får sina behov tillgodosedda, att domar lett till inläsningseffekter i daglig verksamhet samt ökad risk för minskad delaktighet och möjlighet till inflytande över beslut som rör funktionsnedsattas liv. Regnér skriver också att kostnaderna för assistansersättningen har fördubblats samtidigt som antalet som får assistans inte alls ökat i samma utsträckning. Översynen av LSS och assistansersättningen ska bland annat utveckla träffsäkra insatser, skapa en ändamålsenlig lagstiftning, skapa en hållbar långsiktig kostnadsutveckling och öka självbestämmandet och delaktigheten.

Läs Åsa Regnérs artikel på Dagens Samhälles webbplats (nytt fönster)

Längre ner på Dagens Samhälles sida, via länken ovan, finns repliker på Regnérs artikel av Maria Persdotter, förbundsordförande RBU, Mia von Wachenfelt, jurist Passal AB, med flera, samt Bengt Westerberg.

På DN:s debattsida den 31 maj presenterar Bengt Westerberg sin rapport Personlig assistans – hotad frihetsreform? som han skrivit på uppdrag av samtliga arbetsgivar- och branschorganisationer på den privata utförarsidan inom personlig assistans. Westerberg menar att regeringen vill försämra villkoren för den personliga assistansen till personer med funktionsnedsättningar och motiverar det med att det förekommit fusk. Att kostnaderna för assistansen blivit högre förklarar Westerberg med att fler barn behöver assistans, att man får behålla assistansen efter 65-årsdagen bidrar till fler assistansberättigade och antalet timmar per brukare har ökat på grund av personlig assistans genom övervakning och tillsyn.

Bengt Westerberg framhåller att den viktigaste förklaringen till att assistansen kostar mer än vad som beräknades när reformen sjösattes är att antalet timmar som medges har ökat kraftigt. Det beror inte främst på insatsen som sådan utan att det idag är behoven snarare än kommunala budgetrestriktioner som styr. Andra viktiga faktorer är att assistansen delvis ersätter andra insatser, Assistansen frigör resurser hos t.ex. familjemedlemmar - fler kan förvärvsarbeta, sjukskrivningarna minskar. Assistansen gör det möjligt för vissa personer med funktionsnedsättning att själva förvärvsarbeta. Assistansen ger idag jobb åt 80 000 assistenter.

Läs Bengt Westerbergs rapport Personlig assistans – hotad frihetsreform? (pdf i nytt fönster)

Läs Bengt Westerbergs artikel om rapporten på Dagens Nyheters webbplats (nytt fönster)

Längre ner på Dagens Nyheters sida, via länken ovan, finns repliker på Westerbergs artikel av Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister samt Hans Knutsson, forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

FUB:s förbundsordförande, Thomas Jansson, kommenterar regeringens direktiv till utredningen i ett pressmeddelande på Mynewsdesk den 7 juni. På riksförbundet är man oroade över många delar av direktiven till den nya LSS-utredningen. FUB är kritiska mot att direktiven är motsägelsefulla och man hade förhoppningen att utredningen skulle handla om att återställa mänskliga rättigheter och inte om att spara pengar.

Läs Thomas Janssons pressmeddelande på Mynewsdesks webbplats (nytt fönster)

På Kommunals webbplats den 24 maj presenteras rapporten Arbete på samma villkor som andra - dags att styra upp den personliga assistansen! I rapporten har Kommunal analyserat och utvärderat insatsen personlig assistans ur ett styrningsperspektiv. Kommunals utgångspunkt för förändringar på området är behovet av en ökad professionalisering av yrke och bransch. Grunden för en professionalisering är att ställa krav på utbildning och ge personliga assistenter samma villkor som övriga anställda på arbetsmarknaden. I rapporten ger Kommunal förslag på hur den professionella assistansen kan främjas:

  • Att utbildningskrav införs för personliga assistenter.
  • Att anhörigassistansen bör minska till förmån för professionell assistans. Det gäller för insatsen som helhet men särskilt för assistansberättigade där anhörigassistans inte främjar lagens mål.
  • Att anordnarnas arbetsgivaransvar tydliggörs i lag.
  • Att personliga assistenter ska omfattas av samma arbetsrättsliga lagar som övriga anställda på arbetsmarknaden.
  • Att alla kollektivavtal inom den personliga assistansen bör utformas med anställningsformer enligt lagen om anställningsskydd.
  • Att det införs nya krav på anordnare för att beviljas tillstånd att bedriva assistans.
  • Att systemförändringar genomförs så att det skapas en tydligare styrning av anordnarnas verksamhet.
  • Att den så kallade 1,4 procentsregeln för schablonersättningen avskaffas.

Läs Kommunals rapport: Arbete på samma villkor som andra - dags att styra upp den personliga assistansen! (pdf i nytt fönster)

Debatten om LSS och personlig assistans lär fortsätta en tid framöver, inte minst under Almedalsveckan. Kaustik har tagit initiativ till att upplåta en ny mötesplats åt olika organisatörer under Almedalsveckan med namnet Full delaktighet. På mötesplatsen kommer flertalet seminarier att anordnas om bland annat personlig assistans, assistansersättning och LSS.

För mer information se Full delaktighets seminarieprogram (nytt fönster)

 

Källor: kommunal.se, dn.se, mynewsdesk.com, dagenssamhalle.se och fulldelaktighet.se

Senast uppdaterad 2017-06-13 av Fredrik Jansson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson