Seniorer i centrum - Del 1

Malmö Arena
Malmö Arena stod värd för konferensen Senior i Centrum.

En av nordens största kongresser, med fokus på det goda åldrandet och vård i livets slutskede, hölls i Malmö i månadsskiftet maj/juni. Senior i Centrum pågick under tre dagar. För professionen innebar det föreläsningar och utbildningar på Malmö Arena, och på Malmömässan pågick en publik mässa med utställare, aktiviteter och föredrag.

Invigning

Nedan följer ett urval av talare under invigningen.

Adde Malmberg
Adde Malmberg.

Adde Malmberg var moderator och avslutade hela invigningen med en stunds ståuppkomik.

Ola Björgell, Adde Malmberg, Sölve Elmstål
Ola Björgell till vänster och Sölve Elmstål till höger om Adde Malmberg.

Ola Björgell, kongresspresident och Sölve Elmstål, vetenskaplig ledare intervjuas av Adde Malmberg. Forskning kring äldre har ökat, och ett av målen för kongressen är att föra ut dessa nya kunskaper. Dock finns det finns dåligt med kurser, böcker och utbildning kring palliativ vård, något som man också hoppades förändra genom kongressen. Ola och Sölve hälsade alla välkomna och uppmanade deltagarna att gå ut och lära känna andra, knyta kontakter och skapa nätverk under de tre dagarna.

Göran Hägglund
Göran Hägglund, socialminister. 

Sverige har den jämnaste livslängdsfördelningen i världen. Bidragande faktorer till detta är god hälsa, bra utbildning och en fungerande sjukvård. Kvalitetsregister är viktiga för att utveckla hälso- och sjukvården. Genom att mäta och jämföra på både regional och nationell nivå kan man dra nytta av lärdomarna. Mänsklig värme och omsorg förs in i schemat, vilket innebär att livskvaliteten förbättras och bättre villkor för personal. Många reformer är gjorda under åren, bland annat hälsoval/vårdval och en ny patientlag som stärker makten hos den enskilde. Något som är på gång är Hälsokonto – ett system som möjliggör att hämta och lagra information, uppgifter och dokument som kan användas i ett nationellt system. Till hösten kommer tjänsten att erbjudas och 2014 ska det fungera fullt ut i landet. Vi har tagit många viktiga steg som är betydelsefulla för den enskilde, menar Hägglund. Det som fungerar bra på ett ställe kan också fungera bra på ett annat, och det ska man ta vara på.

Evy Palm
Evy Palm.

Evy Palm började springa sent i livet. Första gången hon var med i tjejmilen vann hon, och sedan dess har hon blivit svensk mästare i både distans och maraton. Åldern är inte viktig menar Palm, utan man ska göra det man tycker är roligt. Evy Palm hade sin höjdpunkt i karriären när hon var mellan 46-49 år och det var då hon satte de flesta rekorden. Hon har fortsatt sin träning genom åren, även om hon inte längre tävlar. Som ytterligare merit på listan kan nämnas att hon som 71-åring var med i Svt:s program "Mästarnas mästare" och tävlade i olika sportgrenar.

Malmö Akademiska orkester
Mellan de olika talarna underhöll Malmö Akademiska orkester. Dirigent, Daniel Hansson.
Solist Joachim Bäckström, tenor.

Föreläsningar i urval

Varför är trygghet och meningsfullhet avgörande för att anhöriga ska orka?

Anna Millberg
Anna Millberg, docent och överläkare.

Anhöriga är en självklar del i den närståendes liv, och viktiga i hela sammanhanget. För 10-20 år sedan talade man ofta hur tungt och jobbigt vårdandet var medan man nu lägger mer fokus på salutogena (hälsofrämjande) aspekter och friskfaktorer. Trygghet är viktigt och kan exempelvis innefatta allt ifrån en känsla av att ha kontroll till att bli sedd som individ, tillit till personal och tillgänglighet. Men vad innebär trygghet i palliativ vård? De anhöriga som känner sig mindre trygga upplever mer smärta, oro och nedstämdhet och upplever sämre livskvalitet, hälsa och att de får sämre stöd än anhöriga som känner trygghet. I en studie svarade anhöriga till cancerpatienter att de upplever meningsfullhet när den närstående mår bra, vid bibehållet vardagsliv, att kunna göra gott och när det finns ett realistiskt hopp. Trygghet och meningsfullhet är alltså två relevanta aspekter när det gäller välbefinnande och livskvalitet för anhöriga.

Närståendepenning - en outnyttjad livlina

Kristina Svensson
Kristina Svensson, lokalt samverkansan-
svarig, Försäkringskassan i Lund.

Rätten till närståendepenning infördes 1988, vilket gav en anhörig ledigt från jobbet för att vårda en närstående. Det är den sjuke som avgör vem som är anhörig. Det kan vara en släkting, god vän eller granne. Man behöver alltså inte var anhörig genom släktskap. Med vård menas att vara nära och ge stöd såsom att göra ärenden, handla eller följa med till läkare. För att ansöka om närståendepenning behövs en anmälan göras. Det behövs också ett läkarutlåtande och samtycke från den närstående sjuke. Reglerna säger att den närstående ska vara svårt sjuk, vilket innebär ett sjukdomstillstånd som är ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Ersättningen kan inte betalas ut till flera vårdare för samma tid. Däremot kan flera vårdare få ersättning för olika dagar eller del av dag. Närståendepenning kan betalas ut i högst 100 dagar sammanlagt, och i vissa fall upp till 240 dagar.

Vilket stöd ger anhöriga?

Lennart Magnusson
Lennart Magnusson, verksamhetsansvarig,
Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Var femte person i Sverige vårdar en närstående, vilket innebär 1.3 miljoner personer. 900 000 av dessa kombinerar anhörigomsorg med förvärvsarbete. Av dessa har var tionde person tvingats minska sin arbetstid eller slutat arbeta helt på grund av vårdandet. Det är vanligast att man ger vård i åldrarna 45-65 år, och var fjärde person över 65 år ger, vård, hjälp eller stöd. Anhöriga säger sig ha mer behov av information och utbildning om exempelvis praktiska färdigheter, om den närståendes sjukdom och behandling samt vad det finns för stöd att tillgå. Anhöriga har behov av ett stöd som fokuserar på att ha någon förstående att tala med, tillgång till avlösning samt praktisk hjälp med omvårdnadsåtgärder. Att arbeta i partnerskap med anhöriga, "partnerskapsmodellen", innebär att se den anhörige som expert på sin egen situation – att se anhöriga, äldre och praktiker som medexperter och sammanföra kunskapen hos äldre och anhöriga med beprövad erfarenhet hos praktikerna. Att stödja en anhörig från att vara novis till att bli expert görs genom lämplig information, utbildning och stöd, ta hänsyn till relationen anhörig – närstående, fokusera på tillfredsställelsen i vårdandet, och man måste ta hänsyn till att behovet hos anhöriga är individuellt och kan förändras över tid. Nationellt kompetenscentrum anhöriga verkar för ett anhörigvänligt samhälle, vilket betyder en mer anhörigvänlig vård och omsorg för alla anhöriga, ett anhörigvänligt arbetsliv och att utbildning om anhörigfrågor finns med på högre utbildningar.

IT - om stöd till närstående och vård i hemmet

Stefan Sävenstedt
Stefan Sävenstedt, biträdande professor
i omvårdnad, Luleå tekniska universitet.

Sverige har ett av världens bästa datanätverk och når ut i hemmen, men IT är ett värdeladdat område, menar Stefan. På den positiva sidan lyfter man fram utveckling, nya lösningar, bättre kommunikation och en rationellare vård, medan negativa röster talar om inhuman vård, inga personliga möten och "robotar" som blir personal.

RemoDem är ett internationellt EU-projekt för stöd till personer med demens i glesbygd. Norrbotten är ett stort område och en av de mest glesbefolkade regionerna i EU. Deltagande kommuner är Arvidsjaur och Pajala, och syftet med projektet är att skapa ett integrerat servicepaket med ett personcentrerat stöd till personer med demens i glesbygd som bygger på evidens. Vårdgivares utmaningar är den ökande andelen äldre personer, stora avstånd och att pengarna minskar. Därför lades fokus på:

  • Demensteam över organisationsgränser med tydlig arbetsstruktur. Svårt att ställa diagnos – därför arbeta med team och med beslutsstöd. Viktigt med upplysningsverksamhet och att se personen med demenssjukdom som en del i samhället.
  • Identifiera och ställa diagnos. Viktigt att göra detta tidigt.
  • Utveckla stödet i hemmet. Behovsanpassade kognitiva hjälpmedel ska ge ett stöd i det dagliga livet. Det kräver uthållighet, för det ska läras in hur det ska brukas samt att det ska vara miljöanpassat med rätt färger och liknande.
  • Öka medverkan från lokalsamhället. Till exempel genom att frivilliga är med på larmlistor.
  • Använda IT där det tillför ett mervärde. Ofta kan man utveckla den teknik som redan finns, men tänka på att utbilda personalen. Exempel kan vara bildkommunikation via läsplatta. Läsplattan går att utveckla och anpassa vidare för att fungera som aktivitet, psykosocialt stöd eller användas vid vårdplanering.

En viktig lärdom av man dragit av projektet så här långt är att stödet fås för sent. Projektet avslutas 2014.

Stöd till närstående. Hur ser befintlig lagstiftning ut? Vad är stöd till närstående? Hur kan stödet utformas?

Martina Takter
Martina Takter, närståendekoordinator FoU
Malmö, avd. Vård och omsorg.

Vem är anhörig? Den som ger vård, stöd eller omsorg är anhörig. Den som tar emot hjälpen eller stödet är närstående. Kommunerna är skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga sedan ändring i socialtjänstlagen 5 kap. 10§, sedan 1 juli 2009. Stödet vänder sig till vuxna. Barn skyddas av Hälso- och sjukvårdslagen § 2G. Varför stöd till anhöriga? Man kan se anhöriga antingen som ett offer för omständigheterna eller som en självständig individ med egna val och möjligheter. Vad är stöd till anhöriga? God vård och omsorg skapar tillit. Stöd till anhöriga för egen del – information, utbildning, samtalsstöd, avlösning, biståndsbedömt stöd. Samverkan och samarbete är viktigt – det finns inskrivet i lagen, förklarade Takter. Det är också viktigt att politiker får reda på hur behoven ser ut. Takter nämnde avslutningsvis hur man arbetar för anhöriga på Danderyds sjukhus – där har man utbildat 13 stycken anhörigstödjare, vilket innebär att det alltid finns en i tjänst, och hur man samarbetar kring detta med kyrkan.

Utställare Malmö Arena

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

Utställare

Text och Foto: Fredrik Jansson, Nka.

Senast uppdaterad 2013-06-18 av Gun Hjortryd, ansvarig utgivare Lennart Magnusson