Hur tolkar man begreppen närstående och anhörig?

Finns det någon hos er som vet hur jag ska tolka begreppen: närstående och anhörig, vem är vad?

Svar: Begreppen anhörig, närstående, anhörigvårdare och närståendevårdare har diskuterats och debatterats flitigt av kommuner och företrädare inom området. Med anhörig avses enligt
Socialstyrelsens termdatabas: "person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna"
och med närstående avses: "person som den enskilde anser sig ha en nära relation till"
(Socialstyrelsen, 2010). Begreppen används inte konsekvent och många gånger används de
synonymt.


I dagligt tal används ofta termen anhörigvårdare och i Socialtjänstlagen infördes 2001
begreppet anhörigvårdare. I Socialstyrelsen termdatabas definieras anhörigvårdare som:
"person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har
funktionsnedsättning"(Socialstyrelsen).


Definitionerna av vad en anhörigvårdare är varierar. Anhörigas Riksförbund definierar
anhörigvårdare som:
"den som vårdar och tar hand om en släkting eller närstående som på grund av sjukdom,
ålder eller funktionshinder behöver hjälp att klara vardagen. De utför ett arbete som kan vara
omfattande och ofta sker i det tysta. Många ser det som självklart att ställa upp och hjälpa,
men är inte alltid medvetna om vilka följder uppgiften kan medföra."


Eurocarers definierar en anhörigvårdare som:
"a person who provides care to someone with a chronic illness, disability or other long lasting health or care needs, outside a professional or formal framework."


I förarbetena till förändringen i Socialstänstlagen som trädde i kraft 1 juli 2009 så talas istället
för anhörigvårdare om personer som vårdar eller stödjer närstående. Det är också titeln på
propositionen som föregick lagändringen. Vidare sägs i propositionen att nuvarande lydelse
"anhörigvårdare" föreslås bytas till "personer som vårdar eller stödjer närstående" (Prop.
2008/09:82, sid 4). Vidare skrivs att "Vanligtvis är den person som ger vård och stöd en
anhörig till den som tar emot stöd, omsorg eller vård" (Prop. 2008/09:82, sid 5).


Nuvarande lagtext lyder:
"Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en
närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har
funktionshinder." (Socialtjänstlagen, 5 kap. 10 paragrafen)


Det här har lett till att i praxis i kommunerna används idag anhörig för den som ger vård,
hjälp och stöd och närstående för den som tar emot vården, hjälpen och stödet. Inom landstingen och hälso- och sjukvården är det emellertid mera vanligt att begreppet närstående används för den som ger vård, hjälp och stöd och anhörig för den som tar emot vården, hjälpen och stödet.


När det gäller barn som anhöriga så infördes 2010 en ny bestämmelse i Hälso- och
sjukvårdslagen (2g § HSL), som innebär att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barns
behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet
varaktigt bor tillsammans med har psykisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig
2013-07-19, Elizabeth Hanson, Lennart Magnusson
fysisk sjukdom eller skada, missbrukar eller är beroende av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Med barn avses barn och unga upp till 18 års ålder.

Elizabeth Hanson, Lennart Magnusson, Nka

Senast uppdaterad 2013-08-15 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson