Vilka former av anhörigstöd är effektivast?

Fråga: Finns det några studier som visar på evidens i ämnet anhörigstöd?

Svar: Det finns idag ingen evidens som säger vilka former av anhörigstöd som är effektivast.

Referenser: Schulz R 2001. Some critical issues in caregiver intervention research. Ageing & Mental Health 5 (supplement 1), S112-5,
Zarit, S. & Leitsch, S. (2001). Developing and evaluating community based intervention programmes for Alzheimer’s patients and their caregivers, Ageing & Mental Health 5 (supplement 1), S84-S98.
Nolan, M. Lundh, U., Grant, G. & Keady, J. (2003). Partnerships in Family Care: understanding the caregiving career, OUP, Maidenhead, p.3-12.

I enlighet med den internationella litteraturen anser Johansson att forskningen om effekter av stöd till anhöriga är mycket komplex på grund av anhörigvårdandets föränderliga natur över tid och de utmaningar som det innebär att ha ett tillräckligt känsligt instrument för att mäta effekten av den påverkan det har på hälsa, funktionsförmåga, problembeteenden, läkemedelskonsumtion och utnyttjande av institutionsvård. (Se Johansson L (2007). Anhörig-omsorg och stöd, Studentlitteratur, Lund, p135-140.)

Vi vet emellertid från studier som gjorts, att avlösning i olika former är viktigt för dem som kontinuerligt ger omfattande stöd och hjälp till sina anhöriga.  Det är den mest efterfrågade typ av stöd önskad av anhörigvårdare själva. Det framhålls i såväl forsknings- som policylitteratur och litteratur från frivilligorganisationer.
(Se Johansson L (2007). Anhörig-omsorg och stöd, Studentlitteratur, Lund, p61-64,
Sand, A-B. (2007) Äldreomsorg-mellan familj och samhälle, Studentlitteratur, Lund, p111, Nolan, M. Lundh, U., Grant, G. & Keady, J. (2003). Partnerships in Family Care: understanding the caregiving career, OUP, Maidenhead, p.3-12.
 
När det gäller utbildning till anhörigvårdare så visar forskningsresultaten att det har effekt - det hjälper dem som har en stark vilja att fortsätta vårda sina äldre närstående hemma - det hjälper dem att öka sin beredskap att vårda, de känner ökad trygghet i sin situation och det minskar deras osäkerhet och hjälper dem att förutsäga framtiden. Det finns några olika modeller varav majoriteten kommer från USA och Canada - bland annat har Schumacher med kollegor presenterat en artikel med namnet ”Doing caregiving well”- att lära sig de färdigheter som krävs för att vårda och få färre misslyckanden. Emellertid har det på senare tid också gjorts en svensk interventionsstudie. (Signe Andrén som disputerade på en avhandling om stöd till anhörigvårdare till personer med demens visar i en kvasiexperimentell studie att utbildning har en positiv effekt).

Referenser
Schumacher KL. et al (2000). Family caregiving skill: development of the concept, Res Nurs Health., 23(3): 191-203.
Andrén, S. (2006). Family caregivers of persons with dementia: experiences of burden, satisfaction and psychosocial intervention. Malmö: dept. of health Sciences, Malmö University Hospital Lund University, (doktorsavhandling).

När det gäller emotionellt/psykosocialt stöd så finns det kvalitativa resultat som visar på positiva effekter avseende anhörigvårdares välbefinnande och tillfredställelse. Zarit i USA har bedrivit några pilotstudier såväl avseende stödgrupper som individuellt stöd. I Sverige har Britt Almberg och kollegor arbetat med att utveckla och utvärdera effekterna av stödgrupper till anhörigvårdare.

Referenser
Zarit, S. et al (2005). Memory Club: A group intervention for people with early-stage dementia and their care partners, The Gerontologist, Practice Concepts, 44(2), 262-269.
Whitlach, C., Judge, K., Zarit, S. & Femia, E. (2006). Dyadic Intervention for family caregivers and care receivers in early-stage dementia, The Gerontologist, 46: 688-694.
Jansson, W., Almberg, B., Grafström, M. & Winblad, B. (1998). The circle model-support for relatives of people with dementia, International Journal of Geriatric Psychiatry, 13, 674-681.

Emellertid framhålls behovet av individualiserat, flexibelt anhörigstöd med god kvalitet utifrån anhörigvårdarnas perspektiv. För att kunna åstadkomma det krävs en systematisk bedömning av anhörigvårdarnas behov. (Johansson L (2007). Anhörig-omsorg och stöd, Studentlitteratur, Lund, p108-9). Flertalet av de studier som är gjorda avser att mäta börda hos anhörigvårdare. Det är problematiskt eftersom det oftast inte hjälper anhörigvårdare att klara sin situation bättre. Därför har forskare som Nolan med kollegor arbetat med att ta sin utgångspunkt i tillfredställelse hos anhörigvårdarna. Med utgångspunkt från det; finna aktiviteter som vänder sig till den enskildes individuella behov och som stärker anhörigvårdaren (Nolan, M., Grant, G. & Keady, J. (1996) Understanding family care, Open University Press, Buckingham).

Ett sådant exempel är COAT-projektet som pågår i fem kommuner i Sverige med stöd från ÄldreVäst Sjuhärad FOU-enhet. 
(Referenser: Magnusson L, Hanson E, Sennermark E, Nolan M, Johansson L. (2005) Planeringsinstrument för anhörigstöd, Socialstyrelsen.
Hanson E, Nolan J, Magnusson L, Sennemark E, Johansson L & Nolan M. (2006). Promoting partnerships between family and formal carers, the Carers’ Outcome Agreement Tool (COAT). Final report, GRIP, publication, University of Sheffield, ÄldreVäst Sjuhärad & Board of Health & Welfare Sweden).

Senast uppdaterad 2013-04-18 av fredrik, ansvarig utgivare Lennart Magnusson