Jag får dåligt samvete av att inte finnas mer till hands. Vad göra?

Mina föräldrar är 87 resp 90 år och har klarat sig utmärkt fram tills nu. Pappa har en mindre minnesförsämring som inte märkts eftersom mamma har täckt upp. Nu har mamma fått en stroke och ligger på sjukhus och pappa har blivit så glömsk, oföretagsam och tjurig. Jag bor 15 mil ifrån dem och jobbar heltid. Jag får så dåligt samvete för att jag inte kan finnas mer tillhands för dem. Jag ringer pappa två gånger varje dag och besöker dem en gång i veckan. Tyvärr har jag inte råd att gå ner i arbetstid och jag håller på att gå sönder av mitt dåliga samvete. Vad ska jag göra?

Det framgår inte av frågan om föräldrarna haft eller har några insatser från hemtjänsten. Finns behov av stöd och hjälp till mannen nu när hustrun finns på sjukhus kan kommunens biståndshandläggare kontaktas. De nås via kommunens växel. Biståndshandläggaren gör då en utredning om vilka behov som ska tillgodoses. Sedan lämnas ärendet över till den som ska verkställa beslutet, dvs. ansvara för att hjälpen utförs. I många kommuner man välja vilken utförare som ska ge hjälpen.

Eventuellt blir det aktuellt med en vårdplanering när makan ska skrivas ut från sjukhuset och då kan ofta anhöriga finns med i denna planering. Då ges möjlighet att göra en helhetsbedömning av dina föräldrars behov av stöd och hjälp. Detta kanske på sikt också kan avlasta dig.

Enligt Socialtjänstlagen ska kommunen erbjuda stöd till anhöriga som ger hjälp och stöd till ex. äldre. Har du behov av stöd i den uppkomna situationen kan du ta kontakt med en anhörigkonsulent/samordnare i din kommun. Denna person kan finnas med som en samtalspartner och som kan ge dig råd och stöd.

Senast uppdaterad 2015-02-26 av fredrik, ansvarig utgivare Lennart Magnusson