Hur hanterar man oönskat beteende?

Svar: Beteendeproblem är inte ovanligt hos personer med utvecklingsstörning och autism. De kan uppvisa olika former av aggressivitet, irritabilitet eller självskadande beteenden som att bita sig eller banka sig mot huvudet. Ofta kan det vara något i omgivningen som ändrats och orsakar oro, men kan också vara till synes enkla åkommor.

Hur kan man känna igen ett oönskat beteende hos en person med svår utvecklingsstörning och svårigheter att kommunicera? Hur skiljer man bitande, irritabilitet och skrik, från signaler av fysiska obehag, kramper eller smärta? Är barnet uttråkat, trött, över- eller understimulerat eller söker barnet uppmärksamhet? Det kan handla om rutiner vid måltider eller att man inte på ett begripligt sätt visat vad som ska hända, vilket kan göra att situationen blir övermäktig. Överstimulering och understimulering kan båda leda till oönskade beteenden. Vad är vad? Hjälper det att byta aktivitet, sittställning eller behövs en liten vilostund i utsträckt läge eller en "power nap"?

Många barn med flerfunktionsnedsättning somnar tvärt korta stunder sittande i sin rullstol, och vaknar sedan och mår bättre igen. Andra kan behöva att man styrker lite lätt lugnande på handen eller armen, något som skickar impulser till hjärnan och skapar lugn och ro via hormonsystemet.

Framförallt bör man lära sig det enskilda barnets signaler redan när barnet är litet. När barn börjar göra oönskade saker bör man söka hjälp och få stöd att sortera. Att föra en liten dagbok på de ställen där barnet är, i skola, på korttids och hemma. Notera tid på dagen och i vilken situation, vad som hänt innan och hur barnet agerar – och hur vuxna agerar, vilket resultat det blir. Sätt er gärna tillsammans med assistenter, habiliteringspersonal t ex psykolog och logoped med kunskaper inom AKK och gå igenom situationen. Utifrån detta kan ni tillsammans komma fram till en handlingsplan. Ha gärna med barnet på mötet och iaktta vad som händer. Låt assistenten syssla med barnet så att ni föräldrar kan delta fullt ut och ta vara på assistentens synpunkter. De är ju ofta med barnet i många timmar, t ex i skolan.

Barnet har många olika relationer och man kan inte förvänta sig att alla ska bete sig lika. Det är värdefullt att komma fram till en samsyn i de alla miljöer som barnet vistas i. Det är särskilt angeläget att alla har samsyn i de viktiga moment som utlöser de beteenden som blir negativa. Att alla lär sig tolka signalerna och vad barnet förmedlar, och agerar utifrån det. Det kan t ex handla om på vilket sätt barnet får stöd att förbereda sig, att alla förbereder på samma sätt t ex genom att använda ett visst föremål. Målet är att skapa trygghet och begriplighet för den person som har svårt att ta in och förstå sin omgivning.

Boktips: Tillämpad beteendeanalys (nytt fönster)

Senast uppdaterad 2014-10-22 av fredrik, ansvarig utgivare Lennart Magnusson