Inspirationsdag om ensamkommande asylsökande barn

Den 17 november anordnades Mötesplats Flykting i Höör. En återkommande inspirationsdag som arrangeras av Svenska kyrkan, Lunds stift. Årets tema var ensamkommande asylsökande barn.

Några minuters promenad från Höörs järnvägsstation ligger stiftsgården Åkersberg. Där tillbringade Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, en heldag för att ta del av erfarenheter och kunskap under den återkommande inspirationsdagen Mötesplats flykting som arrangeras av Svenska kyrkan, Lunds stift.

Ensamkommande som anhöriga

Årets upplaga av Mötesplats flykting hade temat ensamkommande asylsökande barn. En grupp som ryms inom Nka:s verksamhet och bevakningsområde. Till exempel som barn som anhöriga och unga omsorgsgivare i den meningen att de inte sällan till stor del upptas av oro för hur deras nära anhöriga har det och kanske har målsättningen att så snart som möjligt hjälpa sina anhöriga. Vid anknytningsinvandring och familjeåterförening när föräldrar kommer hit blir det ofta barnet som blir den som får och tar på sig ansvaret för att introducera dem i det nya hemlandet.
Under dagen berättade Lunds stift vad som är på gång i verksamheten när det gäller flyktingfrågor. Vidare berättade kyrkoherde Ann Lidgren om Barn i Väntan (BIV) och Barn i Start (BIS) som hon varit med och drivit fram.
BIV och BIS är en gruppverksamhet för barn och ungdomar som vill lära sig mer om sig själva, om asylprocessen och om hur det är att vara ny i Sverige. Inom verksamheten får barnen delta i aktiviteter såsom bild, dans, musik, drama och poesi. Fokus läggs på barnets egna känslor och behov av att uttrycka dessa. Detta ska ge deltagarna en ökad förståelse för olika känslouttryck, skapa en större självkänsla och ge hopp om framtiden.

Ann LidgrenAnn Lidgren, kyrkoherde och grundare av BIV och BIS.

Projekt för utsatta grupper

På plats var också Rädda Barnen där projektledaren Mary Douglas berättade om projektet Access som drivs tillsammans med Malmö stad.
Access har snart pågått i två år och handlar om att skapa bättre möjligheter för ensamkommande barn som bor hos sina släktingar (EBO) så att de ska kunna delta i samhället och få det stöd de har rätt till. Mary Douglas berättade att kunskapen om gruppen är låg och att frågan är högaktuell. Som situationen ser ut idag är barnen ofta utsatta för flera riskfaktorer och de får inte alltid sina behov och rättigheter tillgodosedda.
 – Det finns många grupper från det civila samhället som vill vara där för den här gruppen, men många gånger vet vi inte hur, säger Mary Douglas.
Därför har en viktig del i projektet varit att tar reda på mer om situationen och behoven för barnen som bor i EBO. Till exempel genom att prata med barn som har erfarenhet av att bo hos släktingar för att barnen själva ska kunna sätta ord på deras behov och situation - ett arbete som stött på många svårigheter.
– Jag har aldrig varit med om det varit så svårt att komma i kontakt med barn. Det beror bland annat på att det finns många aktörer som kan säga nej när vi frågar om vi får komma i kontakt med barnen, säger Mary Douglas.

Mary Douglas Mary Douglas, projektledare Rädda barnen.

Amars berättelse

Dagen avslutade med en berättelse från en av dem som lämnat sina anhöriga för en oviss framtid i ett annat land. För tre år sedan kom Amar Amer till Sverige. Han var 17 år och hade lämnat sin familj i Egypten dit de hade flytt från Syrien. För Amar var ensamheten och saknaden av familjen påtaglig och han kände ett behov att hitta vänskap och tillhörighet. Men hur skaffar man vänner i ett nytt land när man inte kan språket? För Amar var idrotten en av nycklarna.
 – Dom sa Amar, ska du med till ishallen? Visst, sa jag, fast att jag inte hade stått på ett par skridskor. Dom sa Amar, ska du med och spela innebandy, visst sa jag fast att jag inte hade hållit i en klubba. Det viktiga för mig var inte att vara bra på skridskor eller innebandy. Det viktiga var att lära mig svenska och skaffa vänner.
I dag står den 20-årige Amar Amer och håller ett anförande på svenska under Mötesplats Flykting. Han har funnit vänner och gemenskap och drömmer om att jobba med administration och ekonomi.
Efter anförandet lyfter en man i publiken fram Amar som ett lyckat exempel på integration. Men han frågar också: vad ska vi göra med dem som inte vill bli en del av svenska samhället?
– Det finns ingen som inte vill bli en del av svenska samhället. Bara de som har fler hinder än andra. Hinder som kan vara svåra att se, svarar Amar Amer.

Amar AmerAmar Amer berättade om sin resa.

Text och foto: Emil Svensson, Nka.

Läs mer om interkulturellt perspektiv på stöd till barn som anhöriga (nytt fönster)
Läs mer om Access och Rädda barnen (nytt fönster)

Senast uppdaterad 2016-12-21 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson