Förskolan & skolans verksamhet

Skola

Verksamheten i både förskola och skola ska utgå från varje barns behov. Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd ska få det. Det står inskrivet i skollagen, i läroplaner och i förordningar. Alla som arbetar på skolan ska hjälpa de elever som behöver särskilt stöd. Det står i läroplanerna. Personalen ska samarbeta – med varandra, med eleven och med elevens föräldrar.

Skolor för alla

Skollagens 1a kapitel slår fast skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer. Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning. Alla barn och ungdomar har dessutom skolplikt som kan förlängas för att eleven ska få slutföra den högsta årskursen dock längst till och med 21 år.

Förskoleklassen och fritids (skolbarnomsorg) är däremot frivilliga för barnet, men skollagen med pedagogsikt ansvar gäller även för dessa. Gymnasieskolans pedagogik, innehåll och regelverk finns angiven 15 kapitlet Skollagen. Det är inte heller obligatorisk, men i praktiken fortsätter nästan alla ungdomar att studera efter grundskolan.

För grundskolan, gymnasiet, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och för de fristående skolorna finns dessutom särskilda förordningar. Vissa av dem är under översyn på grund av ny skollag, exempelvis föreskriften om antagning till särskola.

Skollag 2010:800

Den här sidan innehåller information om

Till sidans topp

Förskolan

Det är kommunens ansvar att erbjuda alla barn förskoleverksamhet. Verksamheten ska utgå från varje barns behov. Barn som behöver särskilt stöd i förskolan ska få det. Kommunen är dessutom skyldig att ge förskoleplats åt barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling.

Det är förskolechefen som har ansvar för särskilt stöd. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utformningen av det särskilda stödet. Personal ska ha fortlöpande utvecklingssamtal om barnets utveckling med vårdnadshavare. För sådana platser får kommunen bara ta ut avgift för den tid i verksamheten som överstiger 15 timmar per vecka.

Skollagens kapitel 1 övergripande och 8 kapitlet mer specifikt slår fast förskolans värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från helhetssyn på barnet och främja allsidiga kontakter, social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Läroplan fastställs av Skolverket.

Ansök om förskoleplats hos kommunen.

Tillsyn har Skolinspektionen.

Överklaga. Beslut om förskola och skolbarnomsorg kan inte överklagas. Däremot kan man i vissa fall göra en laglighetsprövning, d v s pröva om beslutet följer skollagen.

Skollag 2010:800 8 kap

Till sidans topp

Grundskola

Enligt Skollagens 10 kapitel har alla barn rätt att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och få den utbildning de behöver i grundskolan, både för att klara sig i samhället och för att kunna fortsätta på gymnasiet. Skolan ska samverka med vårdnadshavare och barn bland annat genom utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklingsplaner.

Utbildningen ska dessutom vara likvärdig för alla barn, oavsett om de har funktionshinder eller inte. Men för att det ska fungera i praktiken, måste skolan utformas efter elevernas behov. Skolan har ett särskilt ansvar för elever som har svårt att nå utbildningsmålen. Vid behov ska skolan utarbeta en åtgärdsplan med olika anpassningar för att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen.

Skollag 2010:800. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Till sidans topp

Fritidshem

Alla barn mellan 6 och 12 år har rätt till omsorg efter Skolan enligt Skollagen 14 kapitlet . Skolbarnomsorgens uppgift är att komplettera skolan. Verksamheten ska erbjuda barnen stöd i sin utveckling och ge en meningsfull fritid.

Finns inte fritidshem i anslutning till skolan ska elev erbjudas plats i närstående skola. Om en fristående skola inte har fritidshem ska kommunen erbjuda plats i sina fritidshem. Fritidshem ska anpassas till elever med funktionshinder. Fritidshem får ta ut avgift för plats.

Till sidans topp

Specialskola

Specialskolan är till för elever som är dövblinda, döva, hörselskadade eller har grav språkstörning. Utbildningen anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att få plats i specialskolan ska en allsidig utredning göras och beslut fattas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Eleverna får betyg och undervisningen ges på teckenspråk. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara grundskolan. Det finns fem regionala skolor samt en skola med riksintag för dövblinda, döva och hörselskadade elever som också har utvecklingsstörning. Elever i specialskola har rätt till kostnadsfria resor till och från skolan.

Skollag 2010:800

Till sidans topp

Särskola

Särskolan  är till för elever som har en utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, autism eller liknande och som därför inte kan nå kunskapsmålen för grundskolan. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara grundskolan och gymnasieskolan.

Särskolan är indelad i grundsärskola (vars kursplan liknar grundskolans) och träningsskola (mer inriktad på praktisk undervisning och träning). Därefter kan eleverna fortsätta i särgymnasium och särvux Skollagen. Det är föräldrarna som avgör om barnet ska börja i särskolan eller inte men för att få plats i särskolan krävs att vissa diagnoskriterier uppfylls efter bland annat ett allsidigt intelligenstest. Annars ska barnet gå i grundskola.

En elev som har rätt att gå i särskolan kan få sin undervisning i en integrerad "ordinarie klass" helt eller till viss del om det fungerar bra för eleven. Den integrerade platsen kan kombineras med olika stödformer. Eleverna ska efter avslutad skolgång få intyg på utbildningen på särsgymnasiet. En elev som gått i särskolan har alltid rätt att få gå i gymnasiesärskolan. Utbildningen omfattar nationella , specialutförmade och individuella program. Man kan börja i gymnasiesärskolan till och med det år man fyller 20 år. Alla elever ska ha en individuell studieplan, få utvecklingssamtal och få betyg utom på verksamhetsträning. De flesta elever med funktionshinder fortsätter på gymnasiet efter grundskolan. De allra flesta går också i ordinarie skolor, men det finns särskilda gymnasieskolor för elever som är döva eller hörselskadade sk statliga specialskolor.

Det finns även gymnasieskolor som erbjuder utbildning för elever med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad utbildning 15 kap 35-40 § skollagen). Eleverna kommer från hela landet och ibland bor de på elevhem. Det finns tillgång till habilitering, omvårdnad och omfattande pedagogiska insatser. För gymnasieelever som behöver inackordering ska hemkommunen ge ersättning för boende, fördyrat uppehälle och resor.

För elever som går på Rh-anpassad utbildning ska hemkommunen även ersätta kostnader för omvårdnad i boendet. Hemlandstinget ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Om kommunens ersättning inte täcker omkostnaderna för inackorderade gymnasieelever går det att ansöka om s k Rg-bidrag.

Det finns olika sätt att lösa skolsituationen för elever med funktionshinder i gymnasieskolan:

  • Eleven har rätt att få en egen studieplan ( se Lpf 94) 
  • Elever med studiesvårigheter kan få ett reducerat program (läsa färre kurser). 
  • Kommunen är skyldig att erbjuda individuella program, d v s utbildning som utformas för att passa en enskild elev.

Skollag 2010:800

Till sidans topp

Fristående skolor

Skolplikten kan fullgöras i fristående skolor, s k friskolor. Utbildningen ska motsvara övriga skolformer i fråga om kunskaper och färdigheter. Utbildningen ska också svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för skolan. Friskolor kan även bedriva särskola.

Till sidans topp

Senast uppdaterad 2013-08-07 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson