Jenny Wilders forskning

Jenny Wilder är verksam vid Mälardalens högskola sedan 2001 och sedan 2008 arbetar hon med forskning och undervisning vid det specialpedagogiska kollegiet. Hon är lektor i specialpedagogik och undervisar på speciallärarprogrammet samt handleder studenter i deras examensarbeten.

Sedan augusti 2012 är Jenny Wilder knuten till Nationellt kompetenscentrum anhöriga som Möjliggörare/Forskare i projektet Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning. I rollen som Möjliggörare/forskare är hon kursledare för kursen Kommunikation-AKK med 36 deltagare. Under våren 2013 arbetar hon med en systematisk kunskapsöversikt på temat kommunikation och samspel. Kunskapsöversikten beräknas vara tillgänglig i samband med konferensen Livets möjligheter den 10 mars.

Pågående forskningsprojekt

Jenny Wilder är just nu aktuell i två forskningsprojekt:

Barns delaktighet i familjeaktiviteter, 2010-2013

I samarbete med föreningen JAG pågår ett forskningsprojekt mellan 2010 och 2013. Projektet har som syfte att studera barn med omfattande funktionsnedsättningar och deras delaktighet i familjeaktiviteter.

Jenny Wilder är projektledare för ett forskningsprojekt som Allmänna Arvsfonden har tilldelat medel och som pågår i 3 år, från hösten 2010. Projektet handlar om barn med omfattande funktionshinder och fokuserar på hur deras delaktighet i familjeaktiviteter kan underlättas. Projektet sker i samarbete med föreningen JAG (Jämlikhet, Assistans och Gemenskap) och Stiftelsen högskolan i Jönköping. Inom projektet arbetar doktorand Anna Karin Axelsson.

Syftet med projektet är att undersöka och underlätta för barn med betydande funktionsnedsättningar att öka sin delaktighet i familjeaktiviteter. Genom en enkätundersökning studeras vilka aktiviteter barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar är delaktiga i och hur deras faktiska delaktighet i familjeaktiviteter ser ut. Genom enskilda intervjuer med föräldrar och assistenter studeras hur barns engagemang kan underlättas i hemmet och genom fokusgruppssamtal med föräldrar och assistenter studeras hur stödinsatsen personlig assistans kan utvecklas.

De övergripande frågeställningarna är:

  • Vilka familjeaktiviteter är barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar delaktiga i?
  • Hur ser deras faktiska delaktighet i familjeaktiviteter ut? Vilken är den personliga assistentens roll?
  • På vilket sätt kan man underlätta för barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar att öka sin delaktighet i familjeaktiviteter?
  • På vilket sätt kan man utveckla användandet av insatsen personlig assistans för att underlätta för barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar att öka sin delaktighet i familjeaktiviteter?

Förståelse av barns lärandevägar från förskola till särskola- Barn med utvecklingstörning, 2013 - 2016

År 2012 tilldelades Jenny Wilder medel från Vetenskapsrådet (VR) för ett projekt som handlar om övergången mellan förskola till särskola för barn med utvecklingsstörning. Det projektet kommer att pågå till 2016.

Projektets syfte är att fördjupa kunskapen om hur transitionen mellan förskola och skola fungerar för barn med utvecklingsstörning. Detta kommer studeras genom en större enkätstudie till lärare och rektorer i särskola om samverkan och genom fallstudier om 8 barns specifika övergångar. Arbetet kommer att utföras tillsammans med lektor Anne Lillvist, UKK.

Avslutade forskningsprojekt

Barn med flera betydande funktionshinder: Samspel, beteendestil, familjeanpassningar och sociala nätverk, 2002-2008

Jenny Wilder disputerade 2008 i psykologi vid Stockholms universitet. hennes forskning fokuserar på livssituationen för barns om har betydande funktionshinder och deras familjer.

De forskningsprojekt Jenny Wilder har genomfört inom ramen för avhandlingen har handlat om samspel och barnkarakteristika hos små barn med betydande funktionsnedsättningar och deras familjer, familjers vardagsanpassningar och barns och familjers sociala nätverk, och samhällets stöd för barn med funktionsnedsättningar utifrån barnperspektiv.

Avhandlingen finansierades av externa forskningsmedel, huvudsakligen genom Stiftelsen Sävstaholm men också Sunnerdahls handikappfond. Forskningsprojektet hade som syfte att studera hur samspelet såg ut mellan barn med flera betydande funktionshinder och deras föräldrar, samt hur deras beteendestil kunde påverka samspelet. Syftet var också att studera hur samspelet var kopplat till familjeanpassningar och sociala nätverk hos barnet och familjen. För avhandlingen användes en explorativ ansats och studerade t ex föräldrars perspektiv och barns samspel genom enkäter, intervjuer och videoobservationer i hemmiljö. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling av 4 delstudier som har varit kvalitativa och/eller kvantitativa i sin design och metod.

Proximal processes of children with profound multiple disabilities (nytt fönster)

Barnperspektiv i LSS-handläggning, 2008-2009

I Socialstyrelsens regi och uppdrag genomförde Jenny Wilder en studie för att ta reda på vilka problem och möjligheter som fanns när det gäller att se till barns och ungdomars behov i utredningssammanhang om insatser utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

De övergripande frågeställningarna var:

  • Hur utreder LSS-handläggarna idag barns och ungdomars behov av insatser, och hur följs dessa insatser upp?
  • Vad skulle handläggarna behöva för typ av utredningsstöd för att bättre kunna bedöma barns och ungdomars behov?

Förstudien genomfördes genom enskilda intervjuer, en webbenkät och fokusgruppssamtal med LSS-handläggare i ett län i Mellansverige.

Resultaten visade att handläggarna inte hade något särskilt utformat stöd för att få in barnperspektiv i sina utredningar. Barns behov bedömdes på olika sätt mellan handläggare inom och mellan olika kommuner. Resultaten visade att det fanns ett önskemål om att öka likvärdigheten kring handläggningen i olika kommuner och därmed öka rättsäkerheten. För detta krävs att en struktur som betonar barnperspektiv och som gör att LSS-handläggare får ett mer likartat arbetssätt.

I fokusgrupperna presenterades två olika modeller för att ringa in behovsområden i utredningsförfarandet, Barns behov i centrum (BBIC) respektive International Classification of Functioning, Disability and Health - Child and Youth Version, (ICF-CY). Handläggarna fick sedan diskutera vad som kunde vara användbart i deras arbete. Resultaten visade att handläggarna ansåg att de kunde inspireras av det barnfokus som finns inbyggt i BBIC samt av modellens processtruktur. BBIC uppfattades dock sakna innehåll kring hur en funktionsnedsättning ger upphov till funktionshinder och hur en insats kan underlätta för individen att fungera i sin vardag. Handläggarna uppfattade också BBICs stora tyngdpunkt att utreda föräldraförmåga som problematisk ur LSS synpunkt. Handläggarna tyckte att ICF-CY var ”hemtamt” då innehållet och angreppssättet i klassifikationen handlade om funktionshinder, vardagligt fungerande och delaktighet. Men handläggarna uppfattade ICF-CY som relativt svårtillgänglig i sin struktur och de hade svårt att se hur de skulle kunna använda klassifikationen i praktiken.

Slutsatserna från studien är att det idag inte finns något verktyg eller någon modell som är direkt applicerbar på LSS, varken dess målgrupp eller utredningsförfarande. Ett nytt utredningsstöd kan inspireras av BBICs barnsfokus och processtruktur, men BBIC kan inte tas över för LSS-handläggning. Vidare slutsatser var att ICF-CYs syn på funktionshinder, dess angreppssätt om delaktighet och funktionsprofil är mycket relevant om man ska utveckla utredningsstödet för LSS-handläggning eftersom det också har ett starkt barnperspektiv.

Barnperspektiv i LSS-handläggning (pdf)

Senast uppdaterad 2013-04-16 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson