Synstimulering - den tidiga utvecklingen

Många barn med flerfunktionsnedsättning behöver synstimulering. Handboken Synstimulering – den tidiga utvecklingen av Gunilla Jangdin går igenom det lilla barnets synutveckling och visar hur synstimulans och samspel kan utvecklas trots omfattande flerfunktionsnedsättning i kombination med en synskada. Det är en lättläst och mycket användbar bok för alla föräldrar som vill förstå och stimulera sitt barns utveckling.

Bokens författare, Gunilla Jangdin, har under många år arbetat som speciallärare för barn som har synskada och ytterligare funktionsnedsättning. I sitt arbete på Ekeskolans Resurs Center har hon medverkat i åtskilliga barns synutredning. Hennes erfarenheter i kombination med forskningsresultat om det nyfödda barnets upplevelse av sin omvärld tillsammans med föräldrasamtal och kollegiala diskussioner har resulterat i boken Synstimulering – den tidiga synutvecklingen – teori och praktik.
Boken vänder sig såväl till föräldrar som yrkesverksamma. Den är mycket överskådligt skriven med tydliga kapitelindelningar, summeringar och inte minst illustreras texten med fina ritade bilder och foto i svartvitt eller i färg. Boken omfattar tre delar:

Del 1: Teorier om den tidiga synutvecklingen

I del 1 låter författaren den finländske hjärnforskaren Matti Bergström komma till tals för att berätta om varför det är så viktigt att ett barn med flerfunktionsnedsättning får tillgång till intensiv stimulering. Författaren beskriver hur sinnesstimuleringen påbörjas redan under fostertiden. Vi får följa det lilla barnets fascinerande synutveckling, läsa om hur grundläggande synfunktioner som t ex förmågan att fästa blicken och följa föremål i rörelse utvecklas eller hur barnet förändrar sitt intresse för vad som är intressant att titta på. I avsnittet om störningar som inverkar på barnets synfunktion beskriver författaren olika störningar i själva ögat eller skador på vägen mellan ögat till hjärnan. Hjärnsynskada, CVI, tas däremot inte upp till diskussion. Hon skriver att de barn som får grovmotorisk eller vestibulär stimulans t ex genom att gunga, ofta svarar bättre på synstimulering eftersom dessa lekar höjer barnens vakenhet.

Del 2: Barnet som individ

I del 2 fortsätter författaren med stöd av Anne Nafstads modell om livsrum (barnets trygghetsbas) att beskriva hur ett dynamiskt och utvecklande samspel kan utvecklas. Att ge tid för att leka tillsammans, hitta lekens signaler, turas om lekar mm menar författaren är livsviktigt. Hon lyfter särskilt fram handen, utvecklingen av öga-hand koordinationen, handens pekrörelse och vikten av att peka mycket tillsammans med sitt synskadade barn. I detta avsnitt får läsaren många infallsvinklar på hur det tidiga samspelet kan stödjas med kompensatoriska verktyg när barnets synfunktioner försvårar den naturliga utvecklingen.

Del 3: Praktiska förslag

Bokens avslutande del innehåller många konkreta förslag för tillverkning av leksaker. Det gäller att tillverka leksaker som väcker barnets lust att titta, väcker nyfikenheten t ex genom stor kontrastrikedom, vara taktilt behagliga samtidigt som leksakerna ger olika tyngd och ljud. Bokens många fotografier inspirerar till leksakstillverkning som tex olika ljuskällor, rutor och rändermönster, papptallrikar som kan bli ansiktsovaler, tygansikten eller blanka föremål som glittrar, kreativa föräldrars förslag mm.. Avsnittet kompletteras med en genomgång av barnets synmiljö, där Lilli Nielsens modell av "Det lilla Rummet" särskilt lyfts fram.

Boken avslutas med lästips för den som vill fördjupa sig ytterligare.

Marianne Hermansson, Möjliggörare

Senast uppdaterad 2013-06-05 av Paul Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson