Alla är vinnare – Många fördelar med en husläkarmottagning på habiliteringen för vuxna


Kenneth Gustafsson, distriktsläkare på husläkarmottagningen i Uppsala. Foto: Agneta Berghamre Heins

Minskad ohälsa hos patienterna, snabbare vård, samt samhällsekonomiskt lönsamt. Fördelarna med en husläkarmottagning för vuxna med funktionsnedsättning i anslutning till habiliteringen är stora. Det konstaterar distriktsläkare Kenneth Gustafsson, som brinner för sitt jobb på husläkarmottagningen i Uppsala.

Mer tid för varje besök, tillgång till många professioner, årliga kontroller och inte minst kontinuitet är positiva faktorer som följer av en husläkarmottagning för vuxna personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen i Uppsala har haft en husläkarmottagning för vuxna sedan 2006. För tre år sedan började Kenneth Gustafsson arbeta som distriktsläkare där, innan dess jobbade han på en vanlig vårdcentral, även där hade han patienter med funktionsnedsättning, men betydligt mer sällan.
– Jag stortrivs med mitt jobb. Det är oerhört meningsfullt, samtidigt som det är utmanande på ett helt annat sätt än på en vanlig vårdcentral. Det nära samarbetet med andra professioner på habiliteringen och specialistläkare på sjukhuset gör att jag hela tiden lär mig nytt. Många gånger är det också ett detektivarbete att kunna ställa rätt diagnos och hjälpa patienten. Det innebär i sin tur att jag kontinuerligt måste söka nya kunskaper och hitta lösningar för varje enskild patient, säger han.

– Att jag själv har egen erfarenhet av personer med funktionsnedsättning och ett stor engagemang för målgruppen, tror jag också spelar in i mitt val av arbetsfält. Min syster som jag växt upp tillsammans med hade diagnosen Cerebral Pares, CP.

Direktkontakten spar tid

Kenneth Gustafssons mottagningsrum ligger på bottenplanet på habiliteringen. På andra dörrskyltar i korridoren finns de flesta professioner representerade; logoped, dietist, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska m fl.
– Vår fysiska placering på habiliteringen har idel fördelar. Bland annat slipper vi skicka remisser till andra instanser, istället kan jag ta direktkontakt med de kollegor vars stöd patienten behöver. Det är oftast bara att knacka på dörren bredvid. Dessutom är det inte ovanligt att vi är flera olika professioner som är med på patientbesöken, säger Kenneth och fortsätter:

– Många av våra 430 listade patienter har flerfunktionsnedsättningar, är vårdkrävande och behöver ofta hjälp med flera saker samtidigt.

Behovet är stort

För närvarande fattas en läkare på husläkarmottagningen. Rekryteringen pågår och förhoppningen är att mottagningen ska kunna ta emot betydligt fler patienter när det finns tillgång till två läkare.
– Behovet av läkare som har specialkunskaper om olika funktionsnedsättning är stort. Som det ser ut idag är det upp till varje läkare att skaffa sig den kunskapen. Jobbar man på en vanlig vårdcentral kan det varasvårt att veta hur man ska bemöta patienten på rätt sätt, även hur man kan diagnostisera en patient som kommer t ex med ett diffust smärttillstånd och inte har någon egen förmåga till kommunikation.

För även om Kenneth Gustafsson är erfaren inom området möter han fortfarande patienter som innebär en stor utmaning vad gäller att kunna ge rätt vård.
– Det kan handla om diffusa smärttillstånd, avvikande beteende, eller knepiga avvägningar vad gäller mediciner med mera. Saknar patienten även eget språk, med begränsade kommunikationsmöjligheter, vilket är vanligt, blir det alltid extra svårt. Tack vare det team som finns runt mig, kan jag alltid vända mig till någon specialist t ex en specialistsjuksköterska, logoped eller andra. Dessutom har jag bra och nära kontakt med neurologer på sjukhuset här i Uppsala.


"Alla bör ha rätt till en likvärdig vård, så fungerar det inte nu", säger Kenneth Gustafsson.

Viktigt utesluta medicinska orsaker

Det är vanligt att patienter uppvisar ett aggressivt beteende och/eller självskadebeteende. Ibland kan det vara psykiska faktorer, men Kenneth Gustafsson betonar att det alltid är viktigt att först försöka utesluta medicinska orsaker. Han tar ett exempel med en starkt utåtagerande kvinna med flerfunktionsnedsättning.
– Det var nästan omöjligt att undersöka henne, och de prover vi ändå lyckades ta visade inget speciellt. Men till sist skickade vi henne vidare för en ultraljudsundersökning, då visade det sig att hon hade njurstenar. Ett tillstånd som är extremt smärtsamt. Ofta handlar det om att inte släppa patienten, utan hela tiden tänka i nya banor. Men ibland måste man också acceptera att det inte går att hitta någon specifik orsak till en patients beteende, menar han.

Rätt till en likvärdig vård

Liknande kunskap och erfarenheter kan vara svåra att ha för en allmänläkare på en vanlig vårdcentral, som sällan möter personer med flerfunktionsnedsättningar. Patienter med framförallt kognitiva funktionsnedsättningar löper därför en ökad risk att bli felbehandlade, eller snarare under- eller överbehandlade, om de inte möter läkare med rätt kompetens.
– Detta här ser jag som en stor utmaning för vården. Alla bör ha rätt till en likvärdig vård, så fungerar det inte nu.

Kenneth Gustafsson pekar även på flera övergripande fördelar med en husläkarmottagning i direkt anslutning till habiliteringen för vuxna personer med funktionsnedsättning.
– Jag tror vi bidrar till att minska behovet av akutvård för våra listade patienter.Här kan vi hjälpa patienten direkt, vilket gör att sjukdomstillståndet inte förvärras. De årliga kontrollerna gör också att vi upptäcker t ex diabetes eller andra sjukdomar, som riskerar att försvåras om de inte behandlas i tid. Tack vare att vi lär känna patienterna väl, kan vi också ge snabb hjälp. Ibland kan det räcka med ett telefonsamtal, säger Kenneth Gustafsson och skyndar vidare till ett av dagens många patientbesök.

"Helt ovärderligt att ha tillgång till en habiliteringshusläkare"

Lena Åkerströms 40-åriga son Micke har tonusväxlingssyndrom och är gravt rörelsehindrad, har en intellektuell funktionsnedsättning, samt syn- och hörselnedsättningar. Sedan han var liten har han haft ett stort vårdbehov. Lena Åkerström och hennes man är personliga assistenter åt Micke och följer alltid med vid besök inom sjukvården.
– Tack vare att Micke nu är listade på husläkarmottagningen på habiliteringen, känns inte hans vårdbehov lika tungt längre. Då habiliteringsläkaren Kenneth Gustafsson känner Micke väl och vet hans problematik, så får vi alltid snabb hjälp. Det har inneburit att vi t ex inte behövt lika mycket akutsjukvård som tidigare, berättar Lena Åkerström och fortsätter:

– Micke har skadade lungor och får ofta besvär med sin andning och riskerar lunginflammation. Därför är det viktigt att snabbt få hjälp vid minsta tecken på infektioner och kunna förbygga så det inte förvärras. När Micke blir sjuk blir han svårare sjuk än de flesta.


Lena Åkerström och sonen Micke. Foto: privat.

Kontinuitet och snabb återkoppling

Lena Åkerström tycker det är värdefullt att alltid kunna ringa en specialistsjuksköterska på habiliteringen, och därigenom även få snabb kontakt med läkaren på mottagningen.
– Svarar de inte direkt, lämnar jag ett meddelande och får alltid återkoppling samma dag. Det är så otroligt värdefullt att ha den tryggheten och kontinuiteten. Tack vare att de vet om Mickes behov så blir det också rätt direkt.

Lena Åkerström berättar hur hon tidigare upplevt stor osäkerhet i mötet med nya läkare som haft Micke som patient.
– Då var man tvungen att berätta Mickes livshistoria, det slipper vi nu. Samtidigt kändes det alltid osäkert, en viss rädsla fanns alltid för att läkaren ifråga inte hade den kompetensen som behövdes för att hen skulle kunna förstå Mickes behov. Något som ofta kräver lång erfarenhet. Självfallet kan inte en läkare på en vanlig vårdcentral ha specialistkunskaper som täcker alla funktionsnedsättningar. Vi är verkligen så tacksamma för att vi har den här möjligheten, betonar Lena Åkerström.

Årliga inplanerade läkarbesök

En annan viktig förändring är att Micke nu årligen får ett inplanerat läkarbesök på husläkarmottagningen. Då ses bl a Mickes mediciner över.
– Det är en viktig del. Micke är fortfarande inneliggande på sjukhus då och då. Mediciner sätts in och tas ut. Då är det bra att medicineringen ses över med jämna mellanrum. Habiliteringsläkaren känner ju Micke väl och vet hur han mår när han är frisk, han kan se helheten på ett annat sätt än övriga vårdinstanser kan.

Genom husläkarmottagningen har också Micke fått en laminerad lapp som kan användas om han kommer in akut på sjukhus. Där finns information om vilken läkare och husläkarmottagning Micke tillhör och att de kan bistå med viktig information om patienten.
– Den lappen finns alltid i Mickes väska, oavsett om han är på sin dagliga verksamhet, där han går fem dagar i veckan, eller på kortisboendet för vuxna, berättar Lena.

För fem år sedan fick Micke "knapp", (gastrostomi). Lena berättar att det var en lång process att få till rätt läkemedel.
– Jag krävde att han skulle få läkemedel som fungerade att administrera via "knapp". Det lilla Micke får i munnen ska vara en upplevelse, smaka gott. Det ska inte vara mediciner. Även här har husläkarmottagningen varit till stor hjälp i samarbete med ett Apotek som jag vet att de har nära kontakt med.

Träffar Micke när han är frisk

Lena Åkerström kan inte nog betona hur viktigt det är att läkarna också vet hur Micke är när han är frisk.
– Han har träffat doktor Kenneth så många gånger nu så han är jättetrygg med honom. Micke är en härlig kille, glad och pratsam. Även om ingen förstår hans "språk" så har han en fantastisk mimik. För oss är det ovärderligt med den här kontinuiteten, vårt liv fungerar bättre på alla vis. Micke är trygg och känner numera igen sin doktor. Det kan faktiskt inte vara bättre, säger Lena Åkerström. Men tillägger sen, jo husläkarmottagningen måste få fler läkare och sjuksköterskor som kan överlappa varandra vid sjukdom och semestrar.

Text och foto: Agneta Berghamre Heins

Senast uppdaterad 2017-09-19 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson