Rapporter

Rapporter och kunskapsöversikter som är framtagna av Nka och andra samverkansaktörer inom Barn som anhöriga.

Barn till föräldrar med cancer – hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Bild: utsida av rapportRapport nr 5 i projektet "Barn som anhöriga", som genomförs av CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet i Kalmar. Rapportens syfte är att belysa hur vanligt det är att barn upplever att en förälder drabbas av en cancersjukdom, vilka konsekvenser detta har för skolprestationer i årskurs 9 samt för hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18–40 år.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Antologi: Barn som anhöriga - om relationer, interventioner och omsorgsansvar.

Barn föds anhöriga och växer upp som anhöriga till föräldrar och syskon och andra viktiga personer i familjen. I dessa relationer har minderåriga barn sin trygghet och tillitsbas att bygga sitt liv på. Omvänt får de svårigheter som drabbar föräldrar eller syskon konsekvenser också för barn. Vilka är dessa konsekvenser och hur kan vi förstå barns anhörigskap? Vilka roller kan barnet ha i sin familj? När behöver barn och föräldrar stöd och hur?

Läs eller ladda ner antologin (pdf i nytt fönster)

 

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnader för fetalt alkoholsyndrom (FAS) i Sverige. Att dricka alkohol under graviditeten kan skada fostrets utveckling, framför allt utvecklingen av dess hjärna, och kan leda till allvarliga och livslånga funktionsnedsättningar och funktionshinder. FAS är en medicinsk diagnos som beskriver de skador som kan uppstå då fostret exponerats för alkohol. Den årliga totala samhällskostnaden för FAS år 2014 beräknades till närmare 14,4 miljarder.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Att barn och unga lever i hem med missbruk och/eller allvarlig sjukdom medför direkta och indirekta kostnader för samhället på kort och lång sikt. Denna hälsoekonomiska studie är en beräkning av samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp som barn som anhörig till förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Riktade insatser till gravida och spädbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol, narkotika och läkemedel och psykisk ohälsa: en nationell kartläggning av barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst

Kartläggningen baseras på ett slumpmässigt urval av 100 enheter vardera från mödrahälsovården, barnhälsovården samt socialtjänsten.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Kunskapsunderlag för pedagoger om barn och elever med medfödda skador av alkohol

Syftet med kunskapsunderlaget är att göra information om barn och elever med medfödda skador av alkohol lättillgänglig för pedagoger, men det kan även användas av andra, som möter barn och elever med medfödda skador av alkohol.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Stuprör, hängrännor och rännkrokar

Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014. Projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk är en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag att utveckla stöd till barn och unga i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller då det förekommer våld i familjen. Arbetet har följts och utvärderats av Sociologiska Institutionen vid Uppsala universitet.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Barn som anhöriga - Rapport från Linnéuniversitetets och Nationellt kompetenscentrum anhörigas arbete, 2012 – 2014

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet fick i slutet av år 2011 i uppdrag av Socialstyrelsen att utgöra ett kompetenscentrum kring frågor om barn som anhöriga, bland annat genom att stödja implementeringen inom hälso- och sjukvården av 2 g § i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Detta är en rapport som beskriver arbetet med det uppdraget.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Syftet med den här kartläggningen är att öka kunskapen om vad som främjar hälsa, utveckling och välbefinnande hos barn och ungdomar i familjer där en förälder har en progredierande neurologisk sjukdom samt att undersöka vilka insatser som kan förebygga psykisk ohälsa hos gruppen.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Rätt att leva – inte bara överleva

En idéskrift till stöd för politiker och beslutsfattare som kan påverka livet positivt för anhöriga och personer med flerfunktionsnedsättning. En idéskrift framtagen av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, 2014.

Läs eller ladda ner idéskriften (pdf i nytt fönster)

 

Barn som anhöriga: Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagen

Inom ramen för uppdraget "Barn som anhöriga" har Nka fokuserat på att koordinera och samordna det arbete som under två år pågått i fyra utvecklingsregioner. Denna rapport beskriver utvecklingsarbetet utifrån ett implementeringsperspektiv. 

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Unga omsorgsgivare i Sverige

Syftet med denna kartläggning har varit att undersöka och få en uppfattning om hur stor gruppen unga omsorgsgivare (bland ungdomar som går i nionde klass) är i Sverige, i vilken omfattning samt i vilken form ungdomarna ger stöd, vård och hjälp till en person som står dem nära.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom– hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Rapporten belyser hälsa och livsvillkor för unga vuxna i åldern 30–35 år i en anhöriggrupp som växt upp med föräldrar som vårdades på sjukhus på grund av missbruk och/eller psykisk sjukdom, och baseras i sin helhet på uppgifter från nationella register.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Rapporten belyser situationen i ung vuxen ålder för personer som förlorat en förälder under barnaåren på grund av dödsfall via uppgifter från nationella register om hälsa och livsvillkor.
Personer som förlorat en förälder i våldsam eller missbruksrelaterad död hade en två till femfaldigt ökad risk för egen död i unga år, psykiatrisk vård, missbruk och kriminalitet, medan riskerna för barn vars förälder avlidit av andra orsaker var mer måttligt förhöjd.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Sammantaget visade resultaten att barn och föräldrar som varit i kontakt med Barntraumateamet efter en förälders plötsliga död till stor del har varit hjälpta av det stöd de fått. Teamets arbete har upplevts som hoppgivande, bekräftande och normaliserande. De som deltog i utvärderingen tycks också idag vara vid relativt god psykisk hälsa, vilket antyder att det sätt teamet arbetar på kan ha fyllt en viktig funktion för återhämtningen.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Riktade psykosociala insatser till gravida
och småbarnsföräldrar med problematiskt
bruk av alkohol och narkotika:en litteraturstudie

En förälders problematiska bruk av alkohol eller narkotika i samband med graviditet och småbarnsår kan leda till ett flertal olika negativa konsekvenser. Vid sidan av de medicinska risker som substansbruk under graviditet kan medföra innebär ett problematiskt bruk hos en nybliven förälder även att barnet utsätts för förhöjda risker psykologiskt och socialt, i form av bland annat anknytningssvårigheter och bristande omsorg. Adekvata och effektiva stödinsatser riktade till denna grupp av föräldrar är därmed angelägna.Behovet av stödinsatser aktualiserar dock även frågan om i vilken mån olika typer av insatser faktiskt fungerar. I föreliggande översikt sammanställs den internationella forskningen på området. Syftet är att belysa vilka psykosociala insatser riktade till föräldrar med problematiskt bruk som finns studerade, samt vad som är möjligt att säga om dessa insatsers effekter.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Riktade psykosociala insatser till gravida och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa: en litteraturstudie

Det är relativt vanligt att en förälder drabbas av psykisk ohälsa, i de flesta fall depression, i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod. Detta leder till försämrade möjligheter till en välfungerande anknytning mellan förälder och barn, och på längre sikt löper barn till föräldrar med psykisk ohälsa högre risk att själva utveckla liknande problem. Mot bakgrund av detta är det betydelsefullt att lättillgängliga och effektiva insatser kan erbjudas blivande föräldrar och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa.
I denna översikt görs en sammanställning av den internationella forskning som finns kring effekter av psykosociala stödinsatser riktade till blivande föräldrar/småbarnsföräldrar som lider av psykisk ohälsa. Vilka typer av insatser har studerats och i vilken utsträckning har dessa visats fungera?

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

 

Barn som anhöriga - hur går det i skolan?

Denna kartläggning av hur det går i skolan för barn som berörs av allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Rapporten är den andra av tre om Barn som anhöriga, framtagen av Anders Hjern, Lisa Berg, Mikael Rostila och Bo Vinnerljung vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Arbetet sker på uppdrag av Linnéuniversitetet/Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Beställ rapporten 

 

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de?

Denna kartläggning av hur många barn som anhöriga, som berörs allvarliga svårigheter hos förälder eller annan vuxen i familjen, har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag. Rapporten är den första av tre, framtagen av Anders Hjern och Helio Manhica vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet.

Läs eller ladda ner rapporten (pdf i nytt fönster)

Beställ rapporten 

 

Rapporter från andra aktörer

Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Folder till föräldrar med barn som är ett år eller äldre (från Folkhälsomyndigheten)

Materialet Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig är framtaget för barnavårdscentraler. Sjuksköterskor inom barnhälsovården ska kunna använda materialet i samband med samtalet om alkohol med föräldrar. Som stöd för att genomföra samtalet finns en handledning. Den här foldern vänder sig till föräldrar med barn som är ett år eller äldre och beskriver hur barn kan uppleva det när vuxna dricker alkohol. Den uppmanar föräldrar att tänka igenom hur deras alkoholvanor kan påverka barnen.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Att uppmärksamma barn till svårt sjuka patienter på en neurologisk klinik - utvärdering av implementering av rutiner och arbetssätt - Rapport från ett interventionsprojekt

I denna rapport redovisas arbetet med och resultat från utvärdering av ett interventionsprojekt
vid Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
År 2010 antogs en ny lag om att hälso- och sjukvården är skyldig att uppmärksamma barn till
allvarligt sjuka patienter. I detta projekt har vi arbetat med detta vad avser barn till föräldrar
med allvarliga neurologiska sjukdomar. Projektet initierades av Kerstin Åkerlund, som i ett
tidigare projekt vid Neurologiska kliniken funnit att det fanns behov av ett systematisk
arbetssätt med tydliga rutiner och en arbetsmodell för detta.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn

iRisk är ett forskningsprojekt som startade 2012 på uppdrag av Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att förbättra möjligheterna för barn som lever med våld i sin familj att få sin situation uppmärksammad och giltiggjord, samt att barn som får kontakt med socialtjänsten, socialtjänstanknutna verksamheter eller BUP ska få insatser som svarar mot barnens behov av skydd, stöd och behandling. I projektet samverkar Göteborgs, Karlstads och Örebro universitet samt Mälardalens Högskola.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga?

Skyddsnätet genom socialtjänsten fungerar inte i praktiken för många barn och unga. Brister som har framkommit vid IVO:s inspektioner är så pass allvarliga att nämnderna måste vidta åtgärder för att säkerställa att de följer de lagar och regler som finns.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet

I den här vägledningen rekommenderas att frågor om erfarenhet av våld ställs till alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovården och vuxenpsykiatrin samt i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Den innehåller även rekommendationer om fortbildning om våld i nära relationer för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Det späda barnet som anhörig

Rapporten från Allmänna Barnhuset innehåller bl.a. en forskningsöversikt över vad vi idag vet om tidig intervention, behandling och tvärfackligt samarbete när det gäller psykisk ohälsa/sjukdom hos mammor under graviditeten och efter förlossning. Forskning visar att för denna grupp har selektiv prevention visat sig effektiv och betydelsefull.

Det saknas idag stöd till de mest behövande spädbarnsfamiljerna och det finns en tydlig lucka i vårdkedjan.Organisationen för stöd till föräldraskapet och "relationen"mellan föräldern och det späda barnet behöver få en form inom svensk hälsovård. Ett flertal spädbarnsverksamheter har lagts ner i landet och det finns stora brister i tillgången på samspelsbehandling, där föräldrar med svårigheter i föräldraskapet kan få hjälp och stöd att reglera samspelet.

Vi hoppas och tror att denna rapport kan vara ett bra stöd i det fortsatta viktiga arbetet att samverka för att stödja det späda barnet som anhörig till en förälder med psykisk sjukdom.Detta blir än mer angeläget utifrån den nya lagstiftningen i HSL och LYHS.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Barn som far illa eller riskerar att fara illa – en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

Vägledningen ska stödja hälso- och sjukvården samt tandvården i deras arbete med att identifiera barn som far illa eller riskerar fara illa och fullgöra den lagstadgade anmälningsskyldigheten till socialnämnden. Vägledningen tar även upp skyldigheten att samverka i frågor som rör dessa barn.

Läs vägledningen här (nytt fönster)

Läs mer om barn som far illa (nytt fönster)

Barn som anhöriga inom psykiatrin – Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

Denna rapport är en kartläggning av insatser för barn som anhöriga inom psykiatrin
i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri. Kartläggningen har genomförts under hösten 2012 i projektet: "Barn som anhöriga inom psykiatrin" som är ett samarbete mellan Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri med ekonomiskt stöd från EU/Interreg IV A. Projektet löper
över tre år från 2012 till 2014.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Läs intervjuerna "Psykiatrin måste fokusera mer på barnen" (nytt fönster)

När förälder oväntat avlider – Resultat och slutsatser från tre kartläggningar om ansvar samt strukturer för information och stöd

Drygt tre procent av barnen i Sverige drabbas av att en förälder dör innan barnet fyllt 18 år. Socialstyrelsen har gett tre utvecklingsregioner i uppdrag att kartlägga strukturer för stöd till barn med förälder som oväntat avlider.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Att identifiera och stödja barn som anhöriga inom primärvården

Studien visar att en stor del av personalen vid primärvården i Värmland inte känner till hälso - och sjukvårdslagen 2g§, att de bör uppmärksamma barn och deras behov av information, råd och stöd. Många barn blir därför inte identifierade eller erbjudna stöd.

Läs studien här ( nytt fönster)

Kartläggning av arbetet vid Landstinget Kronoberg

Landstinget Kronoberg kartlade hur Vuxenpsykiatriska kliniken arbetade med att uppmärksamma patienternas minderåriga barn utifrån rådande lagstiftning. Ytterligare ett syfte med kartläggningen var att resultatet av studien skulle utgöra ett underlag för vidare utvecklingsarbete.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Utvärdering av barngruppsverksamhet i Landstinget i Uppsala län

Enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet i Uppsala län utvärderade 2009 arbetet med barngrupper. Resultatet står i rapporten "Utvärdering av barngruppsverksamhet - ett metodutvecklingsprojekt".

Läs rapporten här (nytt fönster)

Mod och mandat - sammanfattning av dialogseminarier

Stiftelsen Allmänna barnhuset och Socialstyrelsen hade under 2008 dialogseminarier runt om i landet för att diskutera vilka åtgärder som ska tas för att hälso- och sjukvårdslagen 2g§ ska få effekt och barn som anhöriga få det stöd det behöver. Boken "Mod och mandat" är en sammanfattning av dessa seminarier som ska inspirera till utvecklingsarbete.

Lär rapporten här (nytt fönster)

Barn som anhöriga – Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider

Vad vet vi om behovet hos barn i familjer där en vuxen har ett missbruk, en allvarlig sjukdom, lider av psykisk ohälsa, använder våld eller avlider? Vår sammanfattning av kunskapsläget kan ge personal i hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola och skola ökad kunskap om hur man kan uppmärksamma barnen och ge rätt stöd.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. En kartläggning för att stärka barn-och föräldraperspektivet.

Kartläggning om föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras uppfattningar av vad de får för stöd i sitt föräldraskap och vad de behöver för stöd.

Läs rapporten här (nytt fönster)

Senast uppdaterad 2016-01-12 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson