Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg

Länge hade staten det största ansvaret för vården och omsorgen av de äldre. Idag ser det inte längre ut så. De flesta anhörigvårdare är mellan 45 och 64 år. Var fjärde person som är 55 år och äldre hjälper och stödjer någon anhörig som är sjuk, gammal eller har funktionsnedsättning. Dessa anhörigvårdare har blivit viktigare eftersom kommunerna oftast bara ger hemtjänst till äldre som inte har några anhöriga eller har anhöriga som bor långt borta.

Vanligast är att vuxna barn ger hjälp och stöd till sina föräldrar eller svärföräldrar. De vuxna barnen hjälper till med att laga mat, städa och tvätta. Hälften av barnen hjälper till någon gång i veckan eller mer sällan. Mycket få ger mer intensiv och omfattande hjälp och stöd. Barn som bor på närmare avstånd än 15 kilometer ger mer hjälp och stöd än hemtjänsten. Det är också vanligare att döttrar hjälper till än söner. En av fem som ger hjälp och stöd till en anhörig, har också ett yrke som ska skötas.

De anhörigvårdare som ger mycket omfattande hjälp och stöd riskerar sin egen hälsa. Studier visar att de som ger mycket omfattande hjälp och stöd också har en lägre livskvalitet än andra grupper av anhörigvårdare.

En undersökning visar att yrkesarbetande döttrar som hjälper och stödjer en anhörig minst fyra timmar i veckan, behöver mycket stöd för att få tid till sin egen familj. Samtidigt var döttrarna oroliga för hur det skulle gå för föräldrarna och önskade hjälp med att planera inför framtiden. En annan rapport visar att de medelålders kvinnor som ger omfattande hjälp till anhöriga är oftare borta från sitt arbete än kvinnor som ger mindre hjälp eller ingen hjälp alls.

En studie från 2006 visar att det är vanligare att man förlorar inkomst på grund av sitt vårdåtagande än att man får ekonomisk ersättning för att vårda. Färre personer får ekonomisk ersättning sedan 1970. När det ekonomiska stödet minskar ökar utsattheten för denna grupp.

Kommunerna ger oftast stöd till sammanboende äldre, makar och partners med gemensamt hushåll. Kommunerna ger litet stöd för yrkesarbetande som bor i närheten eller längre bort. I en rapport från Socialstyrelsen står att ”när det gäller stöd till närboende anhöriga så existerar detta praktiskt taget inte idag.”

Närboende anhöriga, alltså anhöriga som bor nära, som ofta hjälper och stödjer sina åldrande föräldrar behöver stöd som passar dem. Anhöriga som bor långt från sina föräldrar behöver hjälp med att övervaka förälderns hälsa och berätta om hur de mår.

Hemtjänsten är en viktig hjälp för yrkesarbetande anhörigvårdare. Men det behövs också nya former av stöd som passar de yrkesarbetande anhörigvårdarna. Det kan vara trygghetstjänster och stödtjänster som handlar om att få information och råd. Det kan också vara olika former av stödjande arbetsförhållanden och arbetstider på arbetsplatsen.

Referenser

Senast uppdaterad 2016-01-07 av Fredrik Jansson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson